Asylprocessen behöver snabbas upp och det behöver göras skillnad på de som har rätt att stanna och de som inte har det. Det var budskapet i det nya förslag till migrationspakt som kommissionen lade fram idag. Därför vill man ha en första asylprocess vid EU:s yttre gränser med ett slags snabbspår där flyktingar ska genomgå en form av screening där de identifieras och genomgår säkerhetskontroller och hälsokontroller inom fem dagar. Här ska det göras ett första urval av vilka som har rätt och inte har rätt till asyl. De som kommer från länder som ofta inte har rätt till asyl kommer att hamna i ett ”snabbspår”, där deras ärende kommer att tas upp vid gränsen. På så vis hoppas man snabba upp processen.

– Det här måste ske snabbt. Många kommer få negativt besked och några positivt. Men det är lättare med frivilliga återvändanden om man inte redan har bott i ett land under en lång tid, sa Ylva Johansson på presskonferensen.

Själva asylhanteringen ska sedan göras precis som tidigare främst i det land i EU dit den asylsökande kommit. Att ta sig vidare någon annanstans ska inte tillåtas.

– Jag stänger alla de hålen, lovar Johansson.

Den nya typen av uppsnabbad asylprocess kommer med risker, enligt många.

Riskerar rättssäkerheten

– Det är inte det mest värdiga sättet att garantera asylrätten, säger Michael Williams, vice orförande i FARR, Flyktinggruppernas riksråd.

Han menar att det finns risker att det hela inte sker på ett rättssäkert sätt.

– Hur ska man som individ hinna med att berätta om sin situation? Det finns exempelvis enskilda individer från Albanien som har skäl för asyl, medan majoriteten kanske inte har det. Men om man gallrar bort asylsökande utan att de har tillgång till ett offentligt biträde så ökar risken att människor råkar illa ut, säger Michael Williams.

Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders är inne på samma linje.

– Asylsökande måste få en rättssäker process oavsett var man söker asyl, säger hon.

Om man ser på hur asylärenden vid EU:s externa gräns behandlats tidigare, till exempel i Morialägret, så ser man brister, förklarar hon.

– Våra kontakter med grekiska advokater som bistått i asylärenden vittnar om att många inte får tillgång till offentliga biträden och att det är sisådär med tolkningen. Detta kan leda till att man får felaktiga avslag på sina asylansökningar, säger hon.

Solidaritetsmekanism

När det kommer till de som har skäl att stanna så behövs det en bättre fördelning av ansvaret mellan EU-länderna vid de tillfällen när ett land får för hög press på sig. Det är på den här punkten som diskussionerna har fastnat i många år. För att gå de länder till mötes som har vägrat att bli tvingade att ta emot flyktingar föreslår man nu en obligatorisk solidaritetsmekanism som ger två möjliga vägar. Antingen kan man välja att ta emot flyktingar eller så kan man välja att finansiera återsändningen, så kallad ”return sponsorship”.

– Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker, som att bygga mottagandekapacitet eller hjälpa till i relation till tredje land, men det får inte ta för stor del, sa Johansson.

Denna solidaritetsmekanism kommer också att gälla vid räddningssituationer, som till exempel sjöräddning på Medelhavet.

– När man räddas så går man i land i EU, inte bara i ett land, det är därför vi behöver denna solidaritetsmekanism, sade Ylva Johansson.

Men Tilda Pontén på Civil Rights Defenders skulle vilja se mer detaljer kring detta.

– Det återstår fortfarande frågor kring hur man kommer säkerställa dessa personer rättigheter och hur EU kommer att förhålla sig till de personer som kommer i båtar på Medelhavet, säger hon.

Avtal med andra länder prioriteras

I sin presentation betonade Ylva Johansson också att avtal med så kallade tredje länder ”kommer att prioriteras”. Redan sedan tidigare har EU ett avtal med Libyen och en överrenskommelse med Turkiet, något som kritiserats från många håll.

– Man överlämnar ansvaret på grannländerna. Men det finns inga garantier för att de i sin tur inte skriver avtal med andra länder om att lämna över flyktingar, säger Michael Williams på FARR.

Samtidigt vill man jobba för att stoppa människosmugglingen och ta ett gemensamt EU-grepp kring räddningsinsatser på medelhavet.

Olika politikerreaktioner

Bland EU-parlamentarikerna har reaktionerna varit blandade under dagen.

Alice Bah Kuhnke (MP) säger i ett pressmeddelande att förslaget inte är tillräckligt.

– Förslagen kommer varken garantera asylrätten för människor på flykt eller avlasta medlemsländerna vid Medelhavet. Det viktigaste för oss gröna är att säkerställa rättssäkerheten, att inga fler dör på Medelhavet och att alla EU:s medlemsländer hjälps åt. En bråkdel av alla människor på flykt kommer till Europa, de flesta stannar i fattiga grannländer. Att kommissionen i det här läget väljer att fokusera på återvändande och att stänga dörren för människor på flykt är under all kritik. Snabbspår för asylprövningar vid EU:s yttre gräns och fördjupade samarbeten med skurkstater som Libyen och Turkiet kommer underminera den absoluta, individuella mänskliga rättigheten att få sin asylansökan rättssäkert prövad.

Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard är positiv till flera delar i förslaget, bland annat att asylsökanden ska få en snabb id-kontroll inom fem dagar och att  asylsökande som vid screeningen vid gränsen bedöms ha små chanser att få skydd i EU ska få sin ansökan snabbehandlad.

– Det påverkar naturligtvis Europas möjlighet att hjälpa dem med allra störst behov. Kan vi snabbare återvända de andra så är det mycket positivt, säger Malmer Stenergard till TT.

Ser flera risker

Moderaterna ser istället en risk med en annan del av förslaget, att de asylsökande som har släkt eller andra kopplingar till ett land ska bli det landets ansvar.

– Det är klart att vi som har tagit stort ansvar, som Sverige och Tyskland, kommer att få ännu fler sökande, säger Stenergard till TT.

Sverigedemokraterna är kluvna till förslaget. De delar Moderaternas oro att många som redan har anknytning till ett land skulle kunna hamna i länder som Sverige.

– Men det som är glädjande i förslaget är att man föreslår en obligatorisk screening av alla inpasserande i Europeska unionen och det är helt nödvändigt för att få koll på gränsen, säger han till SVT.

EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani (C), säger i video upplagd på sin facebookprofil att:

– Vi behöver en obligatorisk flyktingfördelning mellan oss i medlemsstaterna i EU, för att vi inte ska hållas gisslan av länder som Turkiet eller andra stater som pressar EU på pengar och makt för att inte släppa igenom flyktingströmmen. Hade vi haft en obligatorisk omfördelning så hade vi också kunnat dela på bördan på ett helt annat sätt och inte låta oss vara gisslan.

Innan förslaget kan bli verklighet kommer det att behöva godkännas både i EU-parlamentet och ministerrådet, och troligen kan man vänta sig långa och heta debatter den närmaste tiden.