Missriktade åtgärder för att hejda den globala uppvärmningen riskerar att gå ut över känsliga livsmiljöer för djur och växter – och vice versa. Det varnar SMHI och Naturvårdsverket för i en ny rapport. ”Det gäller att inse detta, så att man kan ta ett samlat grepp och fatta genomtänkta beslut”, säger Henrik Smith, professor i zooekologi.
Syftet med rapporten är att översätta de globala slutsatserna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald, IPBES, till lokala svenska förhållanden.
– Det handlar till stor del om att klara av att betrakta de här frågorna samtidigt. Det finns motsättningar, där hanteringen av den ena frågan påverkar möjligheten att kunna hantera den andra, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och medförfattare till den nya rapport som Naturvårdsverket och SMHI nu presenterar.
– Det mest kontroversiella är avvägningen mellan att öka uttaget från skogen för att till exempel producera biobränslen eller ersätta klimatpåverkande material, samtidigt som man måste bevara den biologiska mångfalden.
Markanvändningen
För Sveriges del gäller det framför allt åtgärder inom skogsbruk, jordbruk och annan markanvändning. Globalt står dessa sektorer för ungefär 23 procent av människans totala utsläpp av växthusgaser, enligt IPCC.
– Vi har sett en kraftig nedgång av den biologiska mångfalden inom jordbruket. Det gäller egentligen all svensk markanvändning, säger Henrik Smith.
Men det finns sätt att bruka marken som minskar klimatutsläppen och samtidigt främjar den biologiska mångfalden, påpekar Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI:
– Det finns framtagna metoder, men de kräver lite nytänk. Till exempel kan man med plöjningsfritt jordbruk öka markens kolinlagring och skapa goda förutsättningar för mikroorganismer, samtidigt som man minskar behovet av gödsel och ökar produktiviteten, säger Markku Rummukainen.
Stora möjligheter
I rapporten pekar forskarna ut flera liknande exempel på vad de kallar goda synergieffekter; där åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser också främjar den biologiska mångfalden. Ett viktigt område som lyfts fram är att återskapa våtmarker. Det är en metod som minskar utsläppen av växthusgaser och gynnar mängder av arter som lever i, på och strax ovanför vattenytan.
– Historiskt har vi sett en stor förlust av våtmarker i Sverige. Så här finns stora möjligheter, som betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden och samtidigt är en verksam klimatåtgärd, säger Henrik Smith.
Ekosystembaserade lösningar
Men hur man än vänder och vrider på det går vissa klimatförändringar inte att undvika, påpekar Henrik Smith. De är redan här, och det gäller att anpassa samhället efter dem för att mildra konsekvenserna. Även då gäller det att undvika åtgärder som krockar med varandra.
Ett exempel är konstruktionen av hårda vallar för att skydda områden som hotas av översvämning när havet stiger. Det kan få negativa effekter för känsliga strandmiljöer. En alternativ metod kan enligt den nya rapporten vara att återplantera ålgräsängar, som bromsar havets rörelser nära land, utgör barnkammare för fiskar och samtidigt binder extra kol.
– Det finns mängder av sådana här ekosystembaserade lösningar som vi måste lära oss att utnyttja på rätt sätt och på rätt plats, säger Henrik Smith.
– Men samtidigt måste vi nog inse att det inte räcker med naturvårdsinsatser. Både IPCC och IPBES skriver i sina rapporter att det krävs genomgripande samhällsförändringar. Vi måste samtidigt ställa om till hållbar produktion och konsumtion om vi menar allvar med att nå de här målen, tillägger han.
