En rejäl lunta med nya förslag är vad som nu presenteras i den ”pakt” som Johansson och kollegan Margaritis Schinas tagit fram.

Utöver fem gamla förslag som ärvts och behålls från den tidigare EU-kommissionen lägger Johansson till fem nya lagförslag, fyra rekommendationer, en vägkarta och ett meddelande.

– Det gamla systemet att hantera det här i EU fungerar inte längre, konstaterar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i en inledande kommentar.

Margaritis Schinas är i sin tur tydlig med att förslagen är till för att äntligen ena medlemsländerna om ett ämne som skapat eviga gräl och irritation under de senaste åren.

– Vi presenterar en kompromiss, en landningsbana, som är till för att kunna enas om en överenskommelse. Alla våra medlemsstater står inför olika utmaningar och ingens oro är mer eller mindre befogad än någon annans. Vi måste starta med alla ombord och alla runt bordet, säger Schinas på en presskonferens i Bryssel.

Dubbla filer

Förslagen täcker en lång rad områden.

Redan vid första ankomsten till EU ska registreringen stramas upp, med fingeravtryck, identitets-, hälso- och säkerhetskontroll inom fem dagar.

Sedan fördelas de nyanlända i två ”filer”: en vanlig och en snabbvariant, där den sistnämnda hanterar inkomna från länder som sällan har asylskäl i EU. Alla ska visserligen få sina ansökningar prövade ordentligt, men med uppdelningen hoppas man ändå kunna skynda på processen för dem som i slutändan inte får stanna.

– Vi vill få de besluten så fort som möjligt, säger Ylva Johansson på en pressträff med svenska och finländska journalister i Bryssel.

"Stänger hålen"

Själva asylhanteringen ska sedan göras precis som tidigare främst i det land i EU dit den asylsökande kommit. Att ta sig vidare någon annanstans ska inte tillåtas.

– Jag stänger alla de hålen, lovar Johansson.

Fler undantag ska dock göras. För tillfället kan en asylsökande skickas vidare för att få sin sak prövad i ett annat land om han eller hon har sin respektive där. Nu utökas det till att gälla även syskon. Familjer som bildats under flykt ska också få hålla ihop i processen.

Alla ska hjälpa

En av de största tvisterna i de gamla förslagen har rört den obligatoriska omfördelning som föreslagits för krislägen när plötsligt många kommer på samma gång.

Johansson föreslår nu ett system där ett pressat land får be om hjälp från EU-kommissionen, som sedan avgör hur mycket och vilken hjälp som behövs. Därefter blir det obligatoriskt för alla andra medlemsländer att agera. Antingen får de ta emot en viss mängd asylsökande eller så kan de hjälpa till med att skicka hem personer som inte har asylskäl – om sådana finns i det pressade landet.

– Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker, som att bygga mottagandekapacitet eller hjälpa till i relation till tredje land, men det får inte ta för stor del, säger Johansson.

– Det handlar inte om att länderna ska vara solidariska, utan hur, säger Ursula von der Leyen.

Inget volymmål

I förslagen ingår även bland annat ett förbud mot att kriminalisera frivilliga räddningsinsatser samt ökad övervakning för att undvika ”pushbacks” – att flyende trycks tillbaka utan att få sin sak prövad.

Vad som däremot inte ingår är något ”volymmål” på hur många asylsökande som EU ska ta emot.

– Asylrätten är inte förenlig med att sätta ett tak för antal asylsökande, fastslår Ylva Johansson, som är lika kategoriskt emot tanken på asylläger utanför EU.

– Det blir ingenting sådant!

Tuff diskussion

Förslaget ska nu i vanlig ordning behandlas parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna. Debatten och diskussionen lär bli både het och lång.

Ylva Johansson är ändå hoppfull.

– Jag är faktiskt optimist, men inte sjutton blir det lätt. Jag tror att det viktiga här är att inte dramatisera migrationsfrågan. Det handlar om att vara pragmatisk och försöka lösa de problem vi har, säger inrikeskommissionären.

Uppdaterad 14.00