I början av coronapandemin märktes det av en tydlig ökning av rasism mot människor som uppfattas vara asiater inte bara i Sverige utan även i övriga världen efter det att nyheterna om virusutbrottet i Kina började bli känt, enligt rapporten.

– Det visar att i en tid med stor kris och oro för smitta och ekonomi är folk mer benägna att bejaka hot och våld mot kompletta främlingar, säger Morgan Finnsiö, researcher vid Expo som är redaktör för rapporten som kartlägger hur rasismen i världen påverkats av pandemin och hur högerextrema krafter använder smittan för att nå sina egna syften.

Hitta syndabockar

Men rapporten visar att det är en splittrad extremhöger som har mött coronapandemins framväxt under våren och sommaren. Delar av rasistiska, nazistiska och högerextrema krafter har valt att tona ner coronapandemins betydelse samtidigt som andra kritiserar stater för att inte göra tillräckligt för att bekämpa den. Men grupperingarna i Sverige och i världen har trots det en röd linje: misstron mot demokratiska institutioner och viljan att hitta syndabockar.

– Det beror lite på vilket land man har utgått ifrån, konstaterar Morgan Finnsiö.

Att Sveriges coronastrategi tydligt skiljer sig från närliggande länder har enligt rapporten gjort det extra svårt för den svenska extremhögern att ta en tydlig ställning i frågan, eftersom man inte har kunnat inspireras av andra länder på samma sätt.

En annan aspekt som Morgan Finnsiö tror spelar roll är också hur inställningen till pandemin i USA har varit.

Mer samstämmiga

– Stora delar av den västerländska högerextremismen tar stort intryck av hur Trumprörelsen diskuterar samtiden. När det gäller beskeden kring coronakrisen har det varit väldigt blandade budskap därifrån, vilket har skapat en viss förvirring bland högerextrema gruppers budskap, säger han.

Morgan Finnsiö säger att en trend kan ses där högerextrema grupper bli mer samstämmiga – och att de står redo när själva pandemin går över.

– Man samlar sig sakta kring gemensamma linjer, som att smittan är överdriven. När de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin uppdagas kommer rörelsen att stå beredda att exploatera dem. Det är en risk som måste uppmärksammas, säger Morgan Finnsiö.

Han tar upp desinformation och konspirationsteorier som exempel på hur rasistiska grupper kan minska förtroendet för demokratin och se till att peka ut minoriteter som ansvariga för pandemin.

– Det krävs inte mycket för att extrema miljöer hetsar grupper mot varandra. Där måste demokratin stå emot, säger han.