– Covid-19 har jämförts med en röntgenstråle som avslöjar sprickor i det bräckliga skelett som de samhällen som vi har byggt består av. Det avslöjar misstag och falskhet överallt,  sa Guterres bland annat i sitt 24 minuter långa tal.

Han har varit FN:s generalsekreterare sedan 2017 och har fått kritik för att verka vara för rädd för att tala klarspråk och därmed riskera att stöta sig med tongivande stormakter med vetorätt i FN. Det vill säga Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA.

En av dem som har kritiserat honom är den tidigare FN-medarbetaren och ledande kommissionären för mänskliga rättigheter, Zeid Raad al-Hussein.

I en intervju 2018 med tidningen Foreign Policy sa al-Hussein:

–Jag tror inte att framtida historiker kommer att tolka det som försiktighet utan mer som svaghet.

Själv kan António Guterres bemöta den här sortens kritik genom att till exempel säga att hans strategi går ut på att effektivt tjäna människor som behöver hjälp istället för att skapa mer konflikt.

Men det tal som FN:s generalsekreterare höll på Nelson Mandela-dagen i lördags gav varken något inlindat eller tillbakahållet intryck. Han har, precis som al-Hussein, arbetat som diplomat. Men den rollen tog inte Guterres nu:

– De nationer som blev ledande för mer än sju decennier sedan har vägrat fundera över de reformer som behövs för att ändra på maktförhållandena i internationella institutioner. Sammansättningen och rösträtten i FN: s säkerhetsråd och styrelserna i Bretton Woods-systemet (fast växlingskurs gentemot den amerikanska dollarn, red anm) är ett exempel på det. Ojämlikhet börjar högst upp: i globala institutioner. Att ta itu med ojämlikheten måste börja med att reformera den.

Nelson Mandela-dagen började firas på initiativ av FN:s generalförsamling 2009. Det var fyra år innan Mandela gick bort, 95 år gammal.

Den här dagen infaller alltid den 18 juli varje år, den dag då den sydafrikanske apartheidkämpen och landets forne president har födelsedag.  Tanken är att den här dagen ska påminna om Nelson Mandelas sextiosju år långa kamp för social rättvisa och hans kamp mot apartheid. Den är också till för att inspirera människor till att göra gott.

Behov av basinkomst

António Guterres är född i Lissabon och var mellan 1995 och 2002 premiärminister i Portugal, en tidigare kolonialmakt. I sitt tal tog han upp hur arvet från kolonialismen fortfarande ger efterklang runtom i världen:

– Vi ser det i ekonomisk och social orättvisa, ökningen av hatbrott och främlingsfientlighet; den bestående institutionaliserade rasismen och det vita översitteriet. Vi ser det i det globala handelssystemet. Ekonomier som koloniserades löper större risk att utnyttjas i produktionen av råvaror och lågteknologiska varor – en ny form av kolonialism. Och vi ser det i globala maktförhållanden.

– Låt oss se fakta. Det globala politiska och ekonomiska systemet levererar inte folkhälsa, klimatåtgärder, hållbar utveckling, fred.

– En föränderlig värld kräver en ny generation av politiker som skapar nya sociala skyddsnät, som inkluderar universell hälsovård och möjligheten till en universell basinkomst.

Nytt skattesystem

Guterres talade om en ”kronisk underinvestering av offentliga tjänster” i världen, som slår hårt mot möjligheten till utbildning, hälso- och sjukvård.

Han vill se ett förändrat skattesystem. Istället för att beskatta människors inarbetade löner, vill han att skattetrycket ska ligga på utsläpp av koldioxid. Genom det kommer miljöfarliga utsläpp att minska, menar Guterres.

Stopp för till exempel välbärgade företag att göra enorma vinster med hjälp av statliga medel, som egentligen skulle ha gått till allmän välfärd, det efterlyste FN:s generalsekreterare också.

Världen står inför en brytpunkt och det är dags för ledare att välja väg. Valet står mellan kaos, segregation och ojämlikhet. Eller att rätta till fel och gå framåt tillsammans, för allas skull. Det slog António Guterres fast.

Ny rapport

FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har just kommit med en ny rapport som visar att den lavinartade spridningen av covid-19 bland världens fattigaste kan stoppas med hjälp av något som UNDP benämner tillfällig basinkomst (inte att förväxla med universell basinkomst, som innebär en regelbundet utbetalad summa utan krav till alla vuxna medborgare, red anm).

Enligt rapporten kan 199 miljarder dollar i månaden (1 768 miljarder svenska kronor) räcka till 2,7 miljarder människor i världen som lever under eller strax över fattigdomsgränsen i 132 utvecklingsländer.

Ett sätt att finansiera det här är att utvecklingsländerna får respit med att betala sina skulder. Men det här behöver ske direkt. Pandemin sprider sig med 1,6 miljoner nya fall per vecka runtom i världen.

Många av de mest utsatta, som kvinnor, flyktingar och personer med funktionsnedsättningar, omfattas inte av några sociala skyddsnät och har inte råd att stanna hemma.

”Räddningsinsatser och återhämtningsplaner kan inte endast vara riktade till stora marknader och företag. Genom tillfällig basinkomst kan regeringar erbjuda en ekonomisk livlina till människor som stannar hemma, möjliggöra fortsatt flöde av pengar i lokala ekonomier för att bevara småföretagare samt bidra till att bromsa den förödande spridningen av COVID-19”, menar UNDP:s chef, Achim Steiner.

Han säger också:

”Nya utvecklingsutmaningar kräver nya sociala och ekonomiska åtgärder. Att införa en tillfällig basinkomst för världens fattigaste har framkommit som ett möjligt alternativ. För endast några månader sedan skulle ett sådant förslag framstått som omöjligt.”