Planetens insekter håller på att utrotas i ett rasande tempo. Av jordens nu en miljon akut utrotningshotade arter är hälften av dem insekter, en livsform oumbärlig för nästan allt övrigt liv. 
Forskare larmar om att 40 procent av alla insekter riskerar att utrotas inom en snar framtid, mest till följd av modernt jordbruk och miljögifter. I Tyskland visar studier att hela 80 procent av insektsbestånden i vissa naturskyddsområden redan försvunnit.

Att rädda de återstående kräver mer än att på undantag skydda habitat. Vår syn på insekter måste förändras.
Istället händer något annat. Insekter börjar marknadsföras som framtidens globala proteinkälla, en lösning på världssvälten och ett hållbart alternativ för att föda jordens växande befolkning. Hur hänger det samman?  
Den ena stunden rapporterar FN om nyttan med att äta insekter och i nästa att vi snart utrotat dem alla. I svenska medier är det likadant. Här  kan man ena dagen läsa om den stora insektsdöden för att nästa bombas med budskap om insekter som ”hållbar” mat och snacks.

Men i takt med att antalet miljö- och klimatmärkta insektsprodukter gör entre på marknaden växer också oron för riskerna.
Vi är på väg att ersätta en ohållbar matproduktion med en annan, menar forskaren Joshua Evans som är författare till ett kritiskt kapitel i boken On Eating Insects. Han är inte inte ensam om sin insikt. Fler vetenskapliga studier, bland annat Entomophagy and Power och Crickets Are Not a Free Lunch, har visat att det är såväl resurs- som energikrävande att föda upp och processa insekter som livsmedel. Ju större skala desto mindre hållbart.

Andra forskare menar att insektsfarmar bäddar för epidemiologiska katastrofer, men också oförutsägbara hälsorisker ut fler aspekter. Det är vida känt att insekter ofta bär smittsamma sjukdomar, de är perfekta vektorer för virus och bakterier. Bara syrsor, som ett exempel av de insekter som nyligen godkänts som livsmedel i Sverige, har i regel en mängd olika virus och sjukdomar.  
När Livsmedelsverket i oktober, med hänvisning till EU, godkände insekter som mat var myndigheten noga med att placera allt ansvar på företagen och försäljarna, eftersom insekter ”kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier, tungmetaller och andra giftiga ämnen.”

En fråga som återstår är hur och för vad företagen ska kunna krävas ansvar. Ställs de skyldiga till om deras farmar blir en vagga för nästa pandemi? Om insekterna flyr och blir invasiva arter? Om de vansköts och far illa? 
I dagsläget har stora och multinationella företag gett sig in i insektsodlingen, som till exempel Cargill vilket är ett av världens minst etiska företag. De utnyttjar att branschen i stora delar är oreglerad. Det finns exempelvis inga krav på ekologisk hänsyn i vidare bemärkelse, eller hur insekter får hållas och behandlas. Företagen kan i princip stänga in tusentals syrsor i en liten kartong utan att bryta mot en enda lag. Inte ens djurrättsorganisationerna arbetar med frågan.

De flesta av oss har ringa kunskap om olika insekters naturliga beteenden och ekologiska funktioner. Och många, även i djurrättsliga sammanhang, saknar helt empati med insekter. Det är ett gigantiskt problem, för fler än insekterna. För om vi ska ta oss ur den här krisen, utan att skapa nya kriser, måste vi lära oss att värdera allt liv mycket högre. 
Insekter är fantastiska varelser som vi, istället för att utrota och aningslöst käka upp, nu skyndsamt måste skydda.