Människokroppen innehåller över 30 000 olika proteiner och många av dem har livsviktiga funktioner att fylla. Proteinerna består av kedjor av olika aminosyror, som måste ha rätt struktur för att ett protein ska kunna uppfylla sin funktion.

Felveckade proteiner klumpar nämligen ihop sig och kan bilda så kallade amyloida plack, vilka ses i hjärnan hos patienter som lider av neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinsons och Alzheimers sjukdomar.

Förloppet vid dessa sjukdomar är allvarligt och allteftersom sjukdomen utvecklas sig dör nervceller i hjärnan på de drabbade och leder till att man förlorar livsviktiga funktioner som minne och motorik. Tillslut dör patienterna till följd av sjukdomen.

Idag finns det inga sätt att bota varken Alzheimers eller Parkinsons sjukdom, trots att de varit kända i över 100 respektive 200 år. Behandlingarna som finns tillgängliga lindrar endast symtomen och fördröjer i vissa fall sjukdomsförloppet.

Syntetiska molekyler kan hindra hjärncellerna från att dö

Forskare har sedan tidigare kunnat konstatera att de felveckade proteinerna hos de drabbade patienterna spelar en central roll i sjukdomsförloppet, men man vet fortfarande inte specifikt vad som sätter i gång sjukdomarna eller varför nervcellerna dör.

Men Umeåforskaren Dan Adolfsson har nu skrivit en avhandling som kan bli ett viktigt verktyg för att bättre kunna förstå vilka mekanismer som orsakar Alzheimers och Parkinsons sjukdomar och varför hjärncellerna egentligen dör, skriver forskning.se

Han har nämligen tillverkat syntetiska molekyler som kan binda till de amyloida plack som ses hos personer med dessa sjukdomar, vilka kan störa de biomolekylära processerna som leder till att nervceller dör.

– Molekylerna kan eventuellt också utvecklas för att diagnosticera dessa sjukdomar. De har även en terapeutisk potential då de också hämmar de aggregerande proteinernas toxiska funktion, säger Dan Adolfsson till forskning.se