Myndigheten har brottats med ett stort inflöde av intagna under en längre tid. Men nu har situationen blivit så allvarlig att akuta åtgärder krävs, enligt Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Trängseln leder till säkerhetsmässiga påfrestningar enligt Holmgren.

– När vi tittar på siffrorna ser vi en nio-, tioprocentig ökning nu på hösten jämfört med samma period förra året. Det rör sig om runt 400 personer.

De senaste åren har Kriminalvården svarat på den ökade belastningen genom att upprätta 1 000 nya platser.

Man har även tvingats till dubbelbeläggning: där varje intagen i vanliga fall har ett eget rum har allt fler nu fått dela rum med våningssängar, vilket medfört extra utmaningar under coronapandemin.

Nya fängelser

Men det krävs mer – i och med det så kallade stabsläget planerar Kriminalvården för ytterligare 2 000 nya platser. Det handlar om att få fram enklare byggnader och moduler och eventuellt även hyra arrestplatser för att konvertera dem till häkten, enligt Holmgren.

– Vi tar beslutet att gå upp i stabsläge för att få en starkare, snabbare framdrift av platser av flera skäl. Dels för att över huvud taget få plats med de frihetsberövade, dels för att klara vårt grunduppdrag som är att verka för att de intagna inte begår brott när de kommer ut, säger han.

Det pågår även processer för att bygga helt nya fängelser, en i Trelleborgs kommun och en i östra Sverige.

Liberalerna och Moderaterna kallar nu Kriminalvårdens chef till riksdagens justitieutskott med anledning av det pressade läget. ”Vi måste överväga akuta insatser som att hyra platser utomlands eller tillfälliga enheter som gamla förläggningar”, skriver Johan Pehrson, L:s rättspolitiske talesperson, i ett pressmeddelande.

Ökade säkerhetsrisker

Beläggningen i anstalterna är för närvarande över 100 procent och i häktena strax under 100 procent. Det drabbar personalen – med ökad trängsel kommer ökade säkerhetsrisker, säger Martin Holmgren.

– För personalen innebär det större påfrestningar när det är tätare mellan de intagna. Personalen behöver vara mer på tårna, vara mer noggrann med de risker som kan uppstå i och med trängseln.

I den budgetproposition som presenterades på måndagen föreslog regeringen att Kriminalvården får drygt en miljard kronor mer i anslag fram till år 2023. Därmed har regeringen tillmötesgått det budgetunderlag som Kriminalvården lämnade i mars, enligt Holmgren.

– Det här handlar inte om pengabrist. När det gäller budgeten så välkomnar vi regeringens besked om ökade anslag, säger han.

Fler buras in

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT att det inte är någon ny situation att det är fullt på anstalter och häkten i Sverige.

– Vi har länge haft en period med 100 procents beläggning. Det beror på att polisen gör ett gott jobb och burar in fler.

Damberg poängterat att regeringen gör mycket för att hjälpa Kriminalvården att hantera situationen.

– Det regeringen kan göra är att ha en offensiv plan för att bygga ut. Vi tillför väldigt mycket resurser till Kriminalvården och det har vi gjort länge, säger han.

Uppdaterad 15.50