Stärkta yttre gränser, gemensam finansiering av flyktingläger – och tvingande solidaritet . I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram sin migratiospakt efter år av oenighet bland EU-länderna. Men åsikterna går fortfarande isär och det är inte säkert att man hittar rätt balans för att få allas godkännande.
Efter branden i flyktinglägret Moria har EU-kommissionen flyttat fram sin presentation av förslag till en ny migrationspakt en vecka. Pressen på att komma framåt i migrationsfrågan kommer från många håll och efter flera år av oenighet ska nu EU försöka komma överrens om en gemensam migrationspolitik. Men hur man ska dela på ansvaret på ett rättvis sätt är fortfarande en het potatis och det är inte säkert att förslaget kommer att godkännas i parlamentet och ministerrådet.
Dublinförordningen
En av de frågor som vållat störst diskussioner mellan medlemsländerna de senaste åren är den så kallade Dublinförordningen, som säger att en asylansökan ska göras i det första EU-landet som den asylsökande kommer till. Detta har lett till ett högt tryck på de EU-länder som gränsar till Medelhavet, såsom Grekland, Italien och Malta. Efter det tal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i förra veckan så är det tydligt att dessa regler, Dublinreglerna, kommer att avskaffas och ersättas med ett nytt europeiskt migrationshanteringssystem.
– Det kommer ha gemensamma strukturer för asyl och återflyttningar, och det kommer att ha en ny stark solidaritetsmekanism, sa von der Leyen enligt TT.
Även svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som fått i uppdrag att ta fram det nya förslaget, har talat om att det behövs en form av ”tvingande solidaritet” mellan länderna i EU.
– Det är väldigt uppenbart att frivillig solidaritet inte räcker, utan det måste vara en obligatorisk solidaritetsmekanism, säger hon till SvD.
Omfördelningsmekanism
Hur den mekanismen kommer att se ut kommer att presenteras under onsdagen, men Ylva Johansson förtydligade under en presskonferens att det inte bara handlar om att skicka förnödenheter som filtar och tält, utan ”att solidariteten måste stå i proportion till varje lands storlek och förmåga”.
Men att få till ett samarbete som alla är nöjda med kommer att bli svårt. Medan många länder, med de Sydeuropeiska i spetsen, förespråkar att antalet asylsökande fördelas mer jämt bland EU-länderna så har några länder, med Ungern och Polen i spetsen, vägrat gå med på detta. Så frågan är vilket typ av förslag som alla kan komma överens om. Efter att EU-kommissionen lagt fram sitt förslag på onsdag kommer det att diskuteras och först efter att både Europaparlamentet och ministerrådet godkänt förslaget kan det träda i kraft.
De yttre gränserna
I sitt tal i förra veckan sa von der Leyen att ”vi måste göra en tydlig åtskillnad mellan dem som har rätt att stanna och de som inte har någon rätt att stanna”, uppger Euractiv. Det kommer troligen att handla om att stärka de yttre gränserna och att bekämpa människosmuggling. Von der Leyen talade också om att det måste bli en del av EU:s policy att rädda flyktingar till sjöss.
– Sjöräddningen är obligatorisk och inte frivillig”, sade hon.
Om det nya förslaget innebär fler avtal med ursprungsländer eller länder som de asylsökande rest igenom återstår att se, men på en direkt fråga om det kan bli tal om ”outsourcade” flyktingläger i länder utanför EU svarar Ylva Johansson nej.
– Vi kommer aldrig att exportera rätten till asyl. Det är en grundläggande rättighet att söka asyl när man befinner sig på ett EU-lands territorium. Den rättigheten måste försvaras, sade hon på presskonferensen enligt SvD.
Men EU har redan sedan tidigare överenskommelser som ska hindra flyktingar att ta sig in i unionen. År 2017 slöt man ett avtal med Libyen, där landet åtar sig att hindra att flyktingar utan asylskäl tar sig över medelhavet. I utbyte bidrar EU med ekonomiskt stöd, utbildning och resurser som kustbevakningsfartyg.
En annan överenskommelse är den med Turkiet, som går ut på att Turkiet stänger sina gränser och att flyktingar som ändå tagit sig till de grekiska öarna utan att ha asylrätt kan skickas tillbaka till Turkiet. Detta i utbyte mot att EU för varje återsändning tar emot en annan flykting från Turkiska flyktingläger. Detta har fått massiv kritik från människorättsorganisationer som menar att det strider mot asylrätten.
Flyktingmottagandet
Mottagande av asylsökande och handläggning av deras ärenden behöver bli mer likartat över hela EU. Det föreslog kommissionen redan 2016. Det är en viktig del eftersom då olika behandling av asylsökande i olika EU-länder gör att de söker sig till vissa medlemsländer framför andra.
EU-kommissionen är också öppen för att det nya flyktinglägret som byggs på grekiska ön Lesbos ska finansieras av EU. Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har sagt att ”den nya anläggningen bör hanteras gemensamt av Europeiska unionen och Grekland” och det verkar kommissionen vara beredd att acceptera.
– Det finns långtgående planer från de grekiska myndigheterna att bygga lämpliga nya anläggningar på [grekiska] öar, och EU-finansiering för dessa är redan identifierad. Så det finns många diskussioner och faktiskt processer på plats som skulle göra det möjligt för oss att bygga på snabbt, säger kommissionens talesperson Adalbert Jahnz vid en presskonferens, uppger tidningen Politico.
