Bilden som en del har om att invandrare arbetar mindre än svenskar stämmer inte. Det visar en ny rapport från Umeå universitet och Arena Idé. Gruppen utrikesfödda arbetar fler timmar per person än svenskfödda och dessutom är fler i sysselsättning än tidigare. Slutsatsen i rapporten är att invandringen är och kommer vara viktig för att bibehålla svensk välfärd.
Det var när Lars-Fredrik Andersson, lektor i ekonomisk historia vid Umeå universitet, skulle göra en rapport om framtidens arbetsmarknad som han upptäckte att andelen arbetade timmar per person bland utrikesfödda har ökat stadigt de senaste två decennierna och sedan början av 2010-talet gått om antalet arbetade timmar i gruppen svenskfödda.
Faktum är att den ökande andelen arbetade timmar per person bland utrikes födda har kompenserat för den något minskande arbetade tiden bland svenskfödda. Utrikes födda arbetar nu cirka 850 timmar per person och år, en ökning sedan år 2000, då de i snitt arbetade 700 timmar per person. Bland de svenskfödda har siffran istället varit ganska konstant sedan 70-talet och legat på omkring 800, för att nu ligga på strax under 800 timmar. (Hur coronapandemin kommer att slå är ännu för tidigt att säga, men troligtvis handlar det om kortsiktiga förändringar, tror Andersson.)
Allt äldre befolkning
– Anledningen till att antalet arbetade timmar minskat något bland svenskfödda är att gruppen blir allt äldre, och från 55-årsåldern och uppåt så är det många som börjar gå ner i arbetstid, och de flesta 70-åringar arbetar väldigt lite, säger Lars-Fredrik Andersson.
För det är just antalet arbetade timmar utslaget på hela befolkningen – även gamla och unga – som avgör om samhället har råd med den välfärd som vi vant oss vid. En åldrande befolkning och det faktum att färre personer i arbetsför ålder ska finansiera välfärden var något som skapade stor oro under början av 2000-talet. Men utvecklingen har inte blivit så negativ som man i flera prognoser förutspådde, just på grund av de utrikes födda, förklarar Lars-Fredrik Andersson i rapporten Invandringen och den demografiska motvinden.
Enligt en prognos som rapporten gör ser det ut som att utrikesfödda kommer att fortsätta arbeta mer per person än de svenskfödda även framöver, trots att statistiken också visar att arbetslösheten är högre bland utrikes födda. För sysselsättningen har ändå ökat i gruppen de senaste åren, liksom antal arbetade timmar per person.
Måste välja hur vi finansierar välfärden
– I den gruppen så är det också många fler som är i arbetsför ålder. Och fler kommer att hamna i den åldersgrupp där man statistiskt jobbar som mest: 40-45 år. Det är ju inte lika många i åldern 20-25 till exempel som arbetar lika mycket som 40-45-åringarna.
Och om utvecklingen med att äldre trappar ner i antalet arbetade timmar och går i pension vid den ålder som de gör idag så kommer det att behövas en grupp som arbetar mer för att balansera och få till den bas av skatteintäkter som behövs för att upprätthålla välfärdssamhället.
– Vi behöver uppnå en viss nivå av skatteintäkter för att inte behöva öka skatterna. Om de äldre fortsätter gå ner i arbetstid och ingen balanserar det genom att arbeta mer så kommer man antingen behöva höja skatten eller sänka välfärden. Det är en ekvation och åt något håll måste man välja att gå, säger Lars-Fredrik Andersson.
