Sverige har lägst andel fattiga i EU. Det gick Statistiska centralbyrån, SCB, nyligen ut med. Men det finns grupper i samhället som inte syns i statistiken. ”Det borde uppmärksammas mer. Så länge vi har fattiga människor i Sverige så borde vi se det som ett problem, om vi har ambitionen att vara en välfärdsstat”, säger Magnus Karlsson, professor.
I förra veckan kom Statistiska centralbyrån, SCB, med nationell fattigdomsstatistik som visade att fyra procent, ungefär 400 000 personer av Sveriges befolkning, lever i fattigdom, vilket Syre skrev om tidigare i veckan. Det är lägst i EU tillsammans med Finland och Nederländerna. Men Magnus Karlsson, professor vid Ersta sköndal högskola i Stockholm, menar att siffrorna inte visar hela bilden.
– Det finns människor som inte tas med i den statistiken, säger han.
Orsaken är att studien bygger på personer som är folkbokförda i Sverige. Dit räknas varken asylsökande och papperslösa. Dessutom faller troligtvis många hemlösa bort eftersom de är svåra att nå när de bor någon annanstans än på sin folkbokföringsadress.
Därtill finns det olika grupper som på pappret ser ut att få stöd av samhället, men där någon annan knycker pengarna, berättar Magnus Karlsson.
– Det är inte jättestora grupper, men varje fall är en tragedi, säger han.
Han har forskat mycket om psykiskt sköra och återkommande har han fått höra berättelser om personer som blir tvingade eller lurade av ”vänner” att ge bort sina pengar och mediciner, till exempel till personer med missbruksproblematik. Dessutom har hans informanter berättat om familjer där mannen, efter att de har separerat, regelbundet tar pengarna som mamman och barnen får i ekonomiskt bistånd.
Smal definitionen av fattigdom
Magnus Karlsson tycker också att det är ett visst problem att jämföra Sverige med andra EU-länder, som Rumänien eller Bulgarien.
– Det är inte speciellt meningsfullt. De som lever i Sverige är lika fattiga även om det är fler i andra länder som är fattiga. Vi har ju en ambition om att ha en välfärdsstat som ska täcka upp för medborgarna. Så länge vi har fattiga människor i Sverige borde vi se det som ett problem, om vi har den ambitionen, säger han.
Ett annat påpekande är att studien inte tar upp den bredare definitionen av fattigdom – relativa fattigdom – alltså hur stor andel människor som har en inkomst lägre än 60 procent av Sveriges medianinkomst. För en del blir det dyrt att leva i Sverige eftersom priserna blir högre än i fattigare länder när andra tjänar mer. Dessutom förväntas man kunna ha råd med till exempel internet, smarta telefoner och fritidsaktiviteter som kan vara svårt att leva upp till för dem med så låga inkomster.
– Det är mycket som kräver att man har inkomster idag. Fattigdom är ett väldigt komplex fenomen som måste förstås på olika sätt, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Under åren 1991–2018 har andelen personer i Sverige som lever i relativ fattigdom fördubblats och var vid senaste mätningen uppe på 14,6 procent.
– Det är utslag av successivt ökad ojämlikhet i det svenska samhället som har pågått sedan i början av 1980-talet, säger Tapio Salonen.
”EU-statistiken är ändå viktig”
Alla intervjuade anser dock att det är bra med olika definitioner av fattigdom. För på så sätt går det att mäta olika saker. När det gäller den senaste EU-undersökningen så bygger den på 13 frågor, som handlar till exempel om ifall personen har råd med oförutsedda utgifter, kan ta en veckas semester per år, kan värma upp bostaden, äger två par skor och kan ersätta trasiga skor och kläder. Svarar respondenterna att de inte har råd med minst nio av dessa räknas de som fattiga.
– Det är ändå relevant att EU:s indikator visar att vi har lägst fattigdom i Europa. Men indikatorn fångar inte alla aspekter av fattigdom till exempel hur dåliga många bostäder är i Rumänien, säger Thomas Helgeson, utredare på SCB.
All inkomststatistik som SCB har idag bygger på offentliga siffror från bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och kommunerna om hur mycket försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag de betalar ut. Därtill gör de urvalsundersökningar, och ringer upp folk som i den senaste EU-undersökningen.
Thomas Helgeson håller med Magnus Karlsson om att alla i befolkningen inte täcks in i denna statistik. De hemlösa är till exempel 33 250 personer enligt Socialstyrelsens senaste beräkning, och asylsökande har inte heller en folkbokföringsadress. I dag finns i Sverige 35 000 asylsökande eller tidigare asylsökande som väntar på utvisning. Därtill är det oklart hur många papperslösa som lever här.
– De är troligtvis relativt små andelar ändå. Samtidigt finns det folk som bor utomlands men som är folkbokförda i landet. Alla EU-länder som är med i undersökningen har liknande problem med grupper vi inte fångar upp, säger Thomas Helgeson.
