DEBATT Det unika med det mänskliga tillståndet är vår fantasi och vårt behov av gemensamma berättelser. Kring lägereldarna samlades våra förfäder, långt innan Netflix, biografer eller ens böcker och teaterpjäser, för att berätta sina legender och myter vilka gjorde verkligheten begriplig och meningsfull.
I denna tillvaro spelade stjärnhimlen en central roll. Kulturer så avlägsna från varandra som de antika grekerna och de kanadensiska urfolken delar rent av vissa myter kopplade till stjärnhimlen. Utifrån våra studier av himlavalvet upptäckte vi sanningar om vår jord, vår roll i kosmos och vårt gemensamma mänskliga tillstånd. Trots att vi i dag lever i en industriell civilisation som hotas av annalkande klimatkatastrof, delar vi fortfarande erfarenheten av blinkande stjärnor på blåsvart natthimmel med våra trettiotusenåriga förfäder.
Nu befinner sig vår relation till stjärnorna i fara. Redan i dag är det svårt att avnjuta en klar natthimmel även i mellanstora städer, när gatlyktor och neonskyltar genom ljusföroreningar berövar stadsbor deras möjlighet att se Vintergatans armar. Men även i dag finns möjligheten att resa till glesbygd, skog och avlägsna berg, och i naturens stillhet avnjuta kosmos majestät – en erfarenhet lika fri som luften vi andas. Men snart kan detta vara ett minne blott.
Elon Musk och Spacex har nämligen redan sänt upp cirka 500 Starlink-satelliter på 550 kilometers höjd över jorden. Dessa ska inom tio års tid bli 42 000 till antalet, och ska förse världen med 5G-internet. Denna satellitsvärm kommer med sina antenner att störa stjärnljuset, och reducera dagens kring 3 000 synliga stjärnor till cirka 110, en reduktion med 97 procent! Dessutom ska satelliterna kunna hyras ut för militära ändamål, vilket innebär en ytterligare militarisering av natthimlen. Tiotusentals satelliter ökar dessutom risken för att människor ska skadas av fallande rymdskrot.
Spacex menar att de för mänskligheten gör en välgärning – att världen får tillgång till billigt internet och att Musk kan finansiera sina planer på att kolonisera Mars. Och visst stämmer det att internet har problem, framför allt streamingen har ökat belastningen på 4G-nätet. Med ett snabbare internet skulle vi som har råd kunna streama mer serier, spela fler multiplayer-spel med glänsande grafik och ladda ner 5 GB på två minuter istället för tjugo!
Frågan är dock om mer e-konsumtion, mer krypto-mining och snabbare streaming till bättre kvalla är värda en privatiserad stjärnhimmel?
Nu har Spacex, i traditionellt muskig stil, meddelat att de ska placera ”visir” på samtliga sina satellitantenner för att minska störningarna av stjärnljuset. Frågan är dock hur trovärdigt detta är, och om vi är villiga att ta de övriga riskerna, såsom rymdskrot, militarisering och risker för utvecklingen av ett övervakningssamhälle? Om vi är villiga att uppge något som hört till oss alla gemensamt till en enda man, för att han råkar vara rik och vill ”ge” oss ett internet som ändå snart kommer vara fullt med ännu mer onödig information?
Kanske mänskligheten tycker det är så det bör vara. Vi vet inte, ingen har tillfrågat oss – och vi anser att ingen man, inte ens Elon Musk, har rätt att bestämma över vad vi ska uppleva eller inte uppleva på natthimlen. Likaså har inget företag – Spacex – och inget land – USA – rätt att annektera mänsklighetens äldsta världsarv.
Det är vår åsikt att Starlink-projektet överlag är onödigt, felriktat och framför allt odemokratiskt. Himlen hör mänskligheten till, och bara med aktivt samtycke från en majoritet av världens befolkning har någon rätt att genomföra ett projekt som Starlink.
