På onsdag ska EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera ett förslag till återhämtningspaket. Redan i måndags klev Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel fram och berättade vad de pratat ihop sig om: drygt 5000 miljarder svenska kronor till länder och branscher som drabbats särskilt hårt av coronakrisen. Pengar som ska tas ur EU:s budget och som är bidrag – inte lån – vilket bland andra den svenska regeringen vänder sig emot.

I överenskommelsen mellan EU:s två jättar står att pengarna bland annat ska användas till att skynda på klimatomställning och digitalisering. Utan att precisera sig skriver de att EU:s klimatambitioner ska höjas.

Socialdemokraternas Jytte Guteland, som är EU-parlamentets rapportör för arbetet med EU:s klimatlag, är positiv till att klimatperspektivet lyfts fram i det tysk-franska förslaget.

– Vi riskerar massarbetslöshet och depression, så det behövs en injektion. Det är självklart att vi ska ha fokus på miljöteknik, digitalisering och nya metoder att få bort fossila utsläpp, säger hon.

Statsstödsregler ska ses över

I den tysk-franska överenskommelsen står att reglerna för medlemsstaternas statsstöd till företag ska ses över i ljuset av höjda klimatambitioner och att en del av pengarna i EU:s återhämtningsfond ska villkoras utifrån EU:s klimatmål. Men vad det skulle innebära är oklart. Tyskland och Frankrike hör till de länder som pumpar in miljarder i krisande flygbolag, även om de senare också kräver av Air France att de ska bli ”världens mest miljövänliga” och sluta konkurrera med tåget.

Jytte Guteland anser att hastigheten i nedgången för flyget kan motivera att ge akut stöd till flygbolag, men vill se vassare system för utsläppshandel för flyget.

– Från 2021 bör man presentera ett system som gör att flyget får betala mer för sina utsläpp och till slut får betala fullt ut, säger hon.

Jytte Gutelands svenska kollegor i EU-parlamentets miljöutskott hoppas på större tydlighet på klimatområdet när kommissionen presenterar sitt förslag.

– Jag hade gärna sett fler garantier och skarpa målsättningar för klimatet i Mercal och Macrons förslag än att enbart betona att satsningarna ska vara klimatvänliga. Att alla dessa investeringar går i linje med Europas gröna giv, och därmed klimatvänliga, måste vara ett krav, skriver Centerpartiets Fredrick Federley i ett mejl.

"Överför makt till EU"

Vänsterpartiets Malin Björk är inne på samma linje, men är också skeptisk till att det är EU-budgeten som ska finansiera satsningarna.

– Med en sådan konstruktion blir konsekvensen inte bara en ökad EU-avgift, men också att vi överför oerhört mycket mer makt till EU. Det är dåligt på så många sätt, också för klimatet, skriver hon i ett mejl.

Miljöpartiets Pär Holmgren kallar Tysklands och Frankrikes förslag för konstruktivt. Han menar att stora investeringar behövs både för att klara klimatkrisen och för att jämna ut klyftor inom och mellan länder.

– Den sociala rättvisan måste säkerställas i omställningen och det har blivit viktigare än någonsin när vi närmar oss en ekonomisk kris parallellt med klimatkrisen, skriver han i ett mejl.