DEBATT Den 22 maj är den internationella biologiska mångfaldens dag. Samtidigt pekar forskning på att jorden är på väg in i ett sjätte massutdöende, att de arter som utrotas är fler än vad som är normalt och att hastigheten är klart högre. Skövlingen av Amazonas regnskog, jordens lungor, har trappats upp och skogsavverkningen överstiger nu förra årets toppnotering. Overshoot day, den dag mänskligheten beräknas ha gjort av med naturens årsbudget av förnybara resurser, infaller tidigare och tidigare för varje år. Globalt utnyttjar vi naturen som om vi hade 1,7 planeter till vårt förfogande, i Sverige som om vi hade fyra planeter.
Den internationella coronapandemin visar att världen är kapabel till snabba och drastiska förändringar när faran står vid vår dörr, men när hoten ligger längre fram är agerandet tamt. Att vi närmar oss en tipping point, den tidpunkt när vi inte kan reparera den skada som har skett utan den i stället utlöser andra kedjereaktioner som vi inte heller kan styra, påverkar inte makthavare och samhället i den grad som är nödvändigt.
De två mest omtalade och allvarligaste tipping points man befarar ska passeras är issmältningen vid polerna och upptiningen av permafrosten i tundran. Det innebär högst troligt att enorma mängder koldioxid och metangas kommer frigöras. Det duger inte – det är allvar nu!
I Sverige släpptes nyligen den svenska rödlistan och antalet rödlistade arter har ökat med 11 procent jämfört med 2015. Även antalet hotade arter har ökat i motsvarande grad och sammantaget visar detta på en fortsatt negativ utveckling av Sveriges biologiska mångfald. Av svenska häckande fågelarter bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Vanliga arter som gråkråka, skrattmås och björktrast minskar markant tillsammans med gråtrut och havstrut som nu är upptagna som hotade.
Under jaktsäsongen 2018/2019 har Svenska jägarförbundet redovisat att det sköts 44 357 respektive 5 323 av dessa arter. Vidare redovisar man ett stort antal skjutna björktrastar, gråtrutar, havstrutar, bläsänder och krickor, arter som även de finns med på rödlistan.
Vargen klassas nu som starkt hotad, främst på grund av inavel, tidigare licensjakt och en utbredd tjuvjakt. Det är då anmärkningsvärt att Sveriges riksdag, samtidigt som denna lista presenteras, röstar igenom ett tillkännagivande, alltså ett krav till regeringen, på ny licensjakt på varg, med hjälp av KD, M, C och SD. Politiker från dessa partier anser att det räcker med mellan 100 och 170 individer för att arten ska leva upp till gynnsam bevarandestatus, detta samtidigt som Naturvårdsverket och dess expertis inom forskningen har fastslagit att miniminivån inte bör understiga 300 individer. Är det etisk naturvård för biologisk mångfald och med försiktighetsprincipen för en strikt skyddad art?
Vi anser att det behövs en radikalt förändrad miljöpolitik för att bryta denna negativa trend. Bedömningen av en arts bevarandestatus ska göras av myndigheter och deras expertis utifrån vetenskapliga belägg. Det ska inte göras av lobbyorganisationer som har jakt som enda intresseområde eller av lekmän inom politiken som saknar kunskap om populationsgenetik.
Arbetet för en biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på vår planet, som förhoppningsvis ska härbärgera åtskilliga generationer av vårt släkte, måste ske i samspel med naturen och jordens resurser. Det arbetet måste ske internationellt, det måste ske nationellt och det måste ske nu!
