– Det här är det bästa som någonsin uppfunnits för de fattiga, säger Emanuel del Monte, och pekar mot en behållare som är omsluten av svarta presenningar och som sitter på taket till hans hus.

Här har hundratals familjer i fattiga kvarter i utkanten av den argentinska huvudstaden nu fått tillgång till varmvatten som de kan tvätta sig med. Tidigare brukade de värma upp sitt vatten i kastruller, men på senare år har allt fler inte haft råd med det på grund av de stigande priserna på gas.

Sitt enkla hus delar Emanuel del Monte med sin hustru och deras fem barn. Det ligger i stadsdelen Pinazo, strax norr om Buenos Aires. Här bor runt fem tusen människor i en av de många kommuner som omger Buenos Aires, där hela 13 av Argentinas 44 miljoner invånare är bosatta.

I stadens ytterkanter bor en stor del av de närmare 200 000 människor som förlorade sina arbeten under 2018, i samband med den ekonomiska kris som drabbade landet. Krisen ledde till att hela 36 procent av befolkningen hade drabbats av fattigdom förra sommaren, enligt de officiella siffrorna.

Frivilliga hjälper till

På sidogatorna i Pinazo är många av bostäderna snarare skjul som tillverkats av träskivor, korrugerade metallplåtar och till och med presenningar.
Vissa lördagar samlas dock befolkningen på områdets tomma ytor. Då kommer dussintals främst unga frivilliga hit för att tillsammans med lokalbefolkningen under flera timmars tid bygga anläggningar som kan värma vatten med hjälp av solenergi.

De som deltar har med sig stora påsar med plastflaskor, kartonger, gamla madrasser, presenningar och annat uttjänt material. Mycket av detta hade tidigare dumpats i den smutsiga å som gett området dess namn. I Pinazo finns det inte någon fungerande sophantering.

Satsningen drivs av den ickestatliga organisationen Sumando Energías, vars aktivister hjälper till att bygga och installera solfångare och 90 liter stora tankar, som sedan installeras på taken. Vattnet i tankarna hålls sedan varmt med hjälp av madrasser och omslutande presenningar.

Pablo Castaño, 32, grundade Sumando Energías för sex år sedan, och berättar för IPS att varje solfångarenhet består av ett stort antal plastflaskor, burkar och kartonger. Det mesta av materialet som används är återvunnet.

– Jag är övertygad om att hållbarhet är det enda sättet att förbättra situationen för de fattiga. Sociala och ekonomiska lösningar måste gå hand i hand med miljömässiga lösningar, säger Pablo Castaño till IPS.

Emanuel del Montes hustru Mariana Alio berättar att familjen tidigare brukade värma sitt duschvatten på spisen. Men av ekonomiska skäl fick de sluta med det och bara använda gasspisen i samband med matlagning.

– En del tror fortfarande att jag är knäpp när jag berättar att vi numera har tillgång till varmvatten tack vare ett system som har byggts av återvunnet material, berättar Emanuel del Monte.

Håller i tio år

Han blev nyligen av med sitt arbete och tvingas numera försörja sig på tillfälliga påhugg. Liksom i andra delar av staden ligger Pinazo nära mer välmående stadsdelar som är skyddade av murar och privata säkerhetsvakter. I dessa områden kan de fattiga erbjudas tillfälliga jobb.

Under de senaste fyra åren har Sumando Energías hjälpt till att bygga mängder av solfångare i olika områden i Buenos Aires. Pablo Castaño berättar att livslängden på en anläggning beräknas vara minst tio år, men oftast längre, eftersom de inte är i behov av några mekaniska delar som kan gå sönder. En plastflaska kan lätt bytas ut mot en annan.

Nu har organisationen även inlett en satsning på så kallade solspisar, där solenergi kan användas som ersättning för gas i samband med matlagning. Det är en miljösmart metod som ytterligare kan minska energikostnaderna för fattiga familjer.