Skarp ammunition och tårgas mot demonstranter i Iran. Gummikulor mot människor som ”driver runt” på gatorna i Sydafrika. Sparkar mot en person som inte bar munskydd i Tjetjenien. Och flera dödade i Kenya under de första dagarna av utegångsförbud. Det är några exempel på polisens våld mot människor i samband med pandemi-restriktioner, som Amnesty international dokumenterat i den nya rapporten Covid-19 crackdowns: Police abuse and the global pandemic. 

I 60 länder har organisationen dokumenterat kränkningar av medborgares mänskliga rättigheter, när dessa överträtt restriktioner, påståtts göra det, eller protesterat mot hur pandemin har hanterats av myndigheterna.
Många länder har gått längre än vad som har varit nödvändigt för att skydda folkhälsan, säger Patrick Wilcken, biträdande chef för Amnestys Global issues-program i ett pressmeddelande:

– Säkerhetsstyrkor över hela världen har under pandemin i stor utsträckning brutit mot internationell rätt och använt övervåld för att genomföra nedstängningar och utegångsförbud. Den angolanska polisen, till exempel, sköt en tonårspojke i ansiktet för att han påstods bryta mot utegångsförbudet, och polisen i El Salvador sköt en man i benen när han var ute för att köpa mat.

Samma polisstyrka har under perioden maj till juni 2020 dödat minst sju unga män i samband med covid-19-restriktioner, visar rapporten.

Tvångsavhysningar

Amnestys genomgång omfattar lagar, policyer och ingripanden som gjorts av polis och annan brottsbekämpande personal. Organisationen har dokumenterat hur regeringar har använt pandemin som ursäkt för att inskränka mänskliga rättigheter, till exempel genom att gripa personer som deltar i fredliga protester och som kritiserar sin regerings hantering av pandemin.

För att skydda folkhälsan kan vissa begränsningar i rätten till fredliga sammankomster vara nödvändiga. Men Amnesty konstaterar att sådana begränsningar måste regleras i lag och vara proportionerliga och ändamålsenliga – något som inte varit fallet, enligt organisationen.

I rapporten beskrivs även hur 510 personer har kvarhållits och förhörts av turkisk ordningsmakt för att de ”delat provocerande coronavirus-inlägg” på sociala medier, något som strider mot yttrandefriheten.

I rapporten beskrivs även tvångsavhysningar av redan marginaliserade samhällsgrupper som hemlösa – vilket i stället kan ha ökat smittorisken, påpekar Amnesty.

Ansvarsutkrävande

Ett annat exempel är att romer i Slovakien har tvingats i karantän med militärbevakning.

– I tider av kris prövas principen om alla människors lika värde hårt. I tid efter annan ser vi hur redan marginaliserade och bespottade människor drabbas värst när hela samhället sätts på prov. Coronapandemin är inget undantag. Men rätten till ickediskriminering är helt central: ingen pandemi kan rättfärdiga kränkande särbehandling av minoriteter, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige i pressmeddelandet.

Nu vill organisationen se grundliga och oberoende utredningar som ser till att de som gjort sig skyldiga till kränkningar av mänskliga rättigheter ställs till svars, säger Johanna Westeson.

– Utan ansvarsutkrävande kommer dörren att öppnas för ytterligare maktmissbruk.