Den amerikanske senatorn Gaylord Nelson kallas ofta för den breda miljörörelsens igångsättare i USA. Det var han som startade Jordens dag, Earth Day, ett initiativ som har lyckats att samla miljömedvetna från vitt skilda grupper runtom i världen.

Idag beskriver sig Earth Day Network som ”världens största rekryterare för miljörörelsen och arbetar med mer än 75 000 partners i över 190 länder.”

Syftet med dagen är att bredda, utbilda och aktivera miljörörelsen världen över.

Vad händer då den här dagen i coronatider? En hel del. Det finns olika digitala aktiviteter och konferenser under hela veckan på Earth Days hemsida.

Idén till Jordens dag fick Gaylord Nelson på en resa. En av USA:s värsta oljekatastrofer någonsin hade just inträffat 1969 utanför Santa Barbara i södra Kalifornien.

Ett tryckregleringssystem hade gått sönder och ut pumpade en miljon liter råolja okontrollerat – varje dag. Utsläppen dödade runt 3 500 havsfåglar och ett stort antal andra djur och växter.

Den dåvarande senatorn för den amerikanska  delstaten Wisconsin, Gaylord Nelson, var redan mycket engagerad i miljöfrågor och åkte dit för att se förödelsen och tala på en konferens.

På vägen hem bläddrar han i en tidning och börjar läsa en artikel om lärande möten bland studenter mot Vietnamkriget.

”Då sa jag plötsligt till mig själv: Varför inte starta den här typen av möten och kunskapsutbyten när det gäller miljöfrågor?”

Det här har Gaylord Nelson berättat för sin vän, Frank A. Aukofer, som skrivit om det i tidningen Journal Sentinel. Han kallar händelsen för startskottet till Nelsons Jordens dag.

Inte för Lenin

Men varför startade Jordens dag just den 22 april 1970? Det ultrakonservativa John Birch Society levererade ett svar på den frågan:

Gaylord Nelsons vurmande för miljön med den här egenkomponerade dagen var egentligen bara hans förklädda firande av Sovjetunionens grundare Lenin, som skulle fyllt exakt 100 år då om han hade levat. John Birch Society fick med sig en del andra på det tåget.

Precis som Greta Thunberg, fick Gaylord Nelson utstå en del påhopp. Och precis som hon, kunde han ge svar på tal. Vid ett Jordens dag-firande förklarade han:

”Med bara 365 dagar per år har mer än tio miljoner av jordens befolkning fötts just den här dagen. Och en av dem var en person som många betraktar som världens första miljöaktivist, munken Franciskus av Assisi (cirka 1181 – 1226, red anm).”

Och så la han till:
”Men ännu viktigare är att min moster Tillie också föddes då.”

En annan förklaring är att det här aprildatumet var en bra dag eftersom många engagerade studenter hade lov då.

Gaylord Nelson växte upp i byn Clear Lake i Wisconsin, nära vildmarken. Hans kärlek till natur och djur kom tidigt.

Han kunde också snabbt konstatera att det inte var så många ledamöter i den amerikanska senaten som var intresserade av miljöfrågor.

Men det var innan Jordens dag kom till. Sedan var det som om ett antal från höger till vänster, demokrater som republikaner, fattade att det låg någon form av fara i att ignorera miljön.

Gaylord Nelson fick nu förfrågningar från senatorer och representanter som ville ha föreläsningar och bakgrundsmaterial till miljöfrågor. Behovet av att kunna visa sina väljare att de hängde med, växte i takt med att medvetenheten ökade ute i samhället.

Samtidigt, efter oljekatastrofen i Santa Barbara, startade också den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA.

Kamp hela livet

”Att presidenten kräver oljeborrning i Alaskas fridlysta viltreservat är som att bränna möblerna i Vita huset för att hålla familjen där varm”, protesterade han mot den dåvarande president George W Bushs planer.

I likhet med Greta var han inte rädd för att säga vad han tyckte och satte sin miljökamp främst.

Som senator såg han till exempel till att många av landets vilda och natursköna floder blev skyddade, att vandringsleden Appalachian Trail bevarades och att nationalparken på Apostelöarna i Lake Superior kom till.

Jordens dag, Earth Day, ses som sagt av många i USA som början på den breda miljörörelsen där. 1995 fick Gaylord Nelson nationens högsta civila utmärkelse av dåvarande president Clinton  för sitt livslånga arbete i miljöns tjänst.

2005 lämnade han det här livet, 89 år gammal. Fyra år senare blev Jordens dag en FN-dag, Mother Earth Day.

Den första Jordens dag lyckades få 20 miljoner amerikaner – 1970 var det 10 procent av USA: s totala befolkning – att demonstrera på gator och protestera mot allvarliga miljö- och hälsoeffekter efter 150 års industriell utveckling.

Ett stort antal högskolor och universitet bidrog mycket till den breda uppslutningen.

Grupper som tidigare hade kämpat ensamma mot oljeutsläpp, förlusten av vildmark och utrotningen av djurliv, kom nu tillsammans och kämpade ihop.

Jordens dag har fortsatt att bidra med en gemensam och tvärpolitisk plattform under de senaste 50 åren runtom i världen.

Ett motiverad fråga är vad Jordens dag egentligen har betytt rent konkret, med tanke på det klimatnödläge som världen befinner sig i.

En annan fråga är var vi hade befunnit oss utan den här dagen.