Malcolm Momodou Jallow är ”extremt oroad över att samhället fortsätter att blunda för dokumenterat dagligt våld, rasism och förnedrande behandling som riktas mot framför allt afrosvenskar och andra rasifierade grupper”. Det skriver han i interpellationen Rasism och afrofobi i Sverige, riktad till Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

När hans skriftliga fråga debatterades i riksdagen den 15 september låg fokus på: Vad gör regeringen för att motverka afrofobi och vilka åtgärder har vidtagits för att ”identifiera, synliggöra och motverka strukturell och institutionell rasism”?

– Utgångspunkten för det arbetet är regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I planen lyfts afrofobi fram som en av flera former av rasism som behöver uppmärksammas särskilt. Det görs bland annat inom ramen för de utbildningsinsatser som Forum för levande historia genomför om olika former av rasism i historien och i dag, svarade Åsa Lindhagen bland annat.

Utbildningssatsningar

Den åsyftade utbildningsinsatsen, som omfattar skolpersonal och andra offentliganställda, handlar om att motverka rasism och kvalitetssäkra bemötandet i allmänna verksamheter. Hon lyfte även fram att det krävs att rättsväsendet arbetar för att motverka hatbrott och samverkan med utsatta och organisationer.

– För att synliggöra begränsande normer kring hudfärg och bidra till att undanröja hinder för att afrosvenskar, och andra personer som riskerar att utsättas för rasism, ska få tillgång till lika rättigheter på arbetsmarknaden gav regeringen i somras ett uppdrag till länsstyrelserna att öka kunskapen och medvetenheten bland aktörer på arbetsmarknaden om rasism, med fokus på afrofobi, fortsatte Åsa Lindhagen.

2018 tog länsstyrelsen i Stockholm fram rapporten Antisvart rasism och diskriminering. Där står bland annat att anmärkningsvärt är ”att afrosvenskar har betydligt svårare att erhålla en chefsposition i jämförelse med personer ur den övriga befolkningen med motsvarande utbildning och att gapet mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen i detta avseende ökar med stigande utbildningsnivåer”.

”Räcker detta? – Nej.”

Malcolm Momodou Jallow svarade ministern att satsningarna är välkomna.

– Men som jag och andra afrosvenskar kan vittna om är de sedan länge otillräckliga för att motverka den strukturella diskrimineringen och rasismen som drabbar afrosvenskar varje dag i Sverige.

Under debatten tillade Åsa Lindhagen att en utredning om ordningsvakter är på gång. Utredningen, som ska redovisas senast den 21 maj 2021, ska bland annat ”se över vilka ändamål och på vilka platser ordningsvakter ska tjänstgöra, vilka befogenheter och arbetsuppgifter en ordningsvakt ska ha och vilka krav på utbildning och lämplighet som ska ställas på en ordningsvakt”, enligt regeringens webbplats.

I debattens slutskede frågade ministern retoriskt.

– Räcker detta? Nej, det gör det inte. Riksdagsledamoten har helt rätt i att vi behöver göra mer. Men vi tar steg framåt.

Malcolm Momodou Jallow efterlyste åtgärder mot diskriminering i vården.

– Ett område där vi ser stora och akuta långsiktiga behov är inom hälsa och sjukvård, där afrosvenskar och andra rasifierade missgynnas inom vården.

”Ingen försökte ingripa”

Till Syre betonar han att afrofobi inte är ett amerikanskt problem.

– I Sverige ser vi problemet bland ordningsvakter och polis. En kartläggning visade att 170 vakter hade koppling till högerextrema grupperingar. Att det är ett problem i Sverige vet jag också för att jag som många andra utsätts.

Malcolm Momodou Jallow berättar om en kväll när han på vägen hem passerade en nattklubb. Utanför mötte han en arbetskollega som funderade på att gå in men först ville veta vad för musik som spelades. Malcolm Momodou Jallow gick fram till dörrvakten: Ursäkta, vad har ni för musik i kväll? Svaret blev: Gå härifrån! Förvånad sa Malcolm Momodou Jallow: Du behöver inte vara arg. Då fick han en knuff så att han föll till marken. Fler väktare kom och han blev slagen med batong.

– Ingen i kön försökte ingripa. De enda som reagerade var två andra svarta män som kom förbi och till undsättning. De räddade mig. Jag blev så ledsen – förtvivlad – över att man kan bete sig så utan att det blir konsekvenser. Det kan tyckas vara en liten händelse i sammanhanget men det är just denna typ av våldsamma vardagsrasism, som många möter.

Har själv en rad förslag

Har du förslag på åtgärder för att angripa rasismen?

– Jag har flera förslag för att bemöta och hitta lösningar på den strukturella och institutionella rasismen. 1. Kartlägg rasismen i vården, där afrosvenskar och andra rasifierade missgynnas. 2. Upprätta jämlikhetsdata om diskriminerade grupper. 3. Se över och utvidga diskrimineringslagen så att den omfattar rättsväsendet – även polisen. 4. Inrätta en oberoende instans för att granska anmälningar mot polisen. 5. Utbilda ordningsvakter till motsvarande kandidatexamen. 6. Inför obligatoriska kroppskameror för vakter för att material ska finnas när ord står mot ord. 7. Öronmärk resurser till civilsamhällesorganisationer, för afrosvenskar och andra rasifierade grupper, som arbetar med att stödja och utbilda, säger Malcolm Momodou Jallow.

Han menar att kunskapsinhämtande måste kombineras med kraftfulla, riktade insatser för att öka jämlikheten.

– I Sverige slår man sig för bröstet över att vara jämlikt – och mycket är bra – men att leva i ett samhälle där vithetsnormen råder, betyder att inte alla har samma möjligheter att forma sina liv som de vill. Det är viktigt att förstå och vilja göra något åt.