Svensk övervakningsutrustning kan användas för massövervakning och förföljelse av oliktänkande i Kina, varnar Amnesty International. Nu manar organisationen till skärpt EU-lagstiftning.
Tre företag från Sverige, Frankrike och Nederländerna, däribland svenska Axis Communications, pekas ut i en rapport framtagen av människorättsorganisationen.
Samtliga har sålt digital övervakningsteknik, till exempel system för ansiktsigenkänning, som riskerar att användas bland annat i den kinesiska massövervakningen av uigurer, kazaker och andra muslimska grupper i regionen Xinjiang.
Björn Hallerborn, kommunikationsansvarig på Axis Communications, uppger till Sveriges Radio Ekot att företaget är medvetna om riskerna.
– Det är svårt, näst intill omöjligt, att ha full insyn i hur slutanvändare använder våra produkter. Men vi kan ju hela tiden försöka bli bättre på att få insyn och säkerställa att de som säljer våra produkter vet vad vi har avsett att de ska användas till, säger han.
"Pinsamt"
Företaget har bland annat levererat teknik till Kinas statliga säkerhetsapparat och har enligt Amnesty upprepade gånger sedan 2012 listats som ett ”rekommenderat varumärke” i kinesiska statliga övervakningsdokument.
Problemets rot ligger dock främst hos EU:s exportlagstiftning, enligt Amnesty, som menar att befintliga regelverk brister gällande mänskliga rättigheter. Sverige är ett av de länder som motsätter sig krav på skärpta regler med ökat fokus på människorätt vid exportbeslut, skriver Amnesty.
”Att Sverige länge pekats ut som ett av de EU-länder som agerat bromskloss för en striktare EU-lagstiftning är pinsamt. Om Sverige vill vara en humanitär stormakt bör man inte låta affärsintressen gå före mänskliga rättigheter”, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty Sverige, i ett pressmeddelande.
Tvångsaborter
Kinas statliga säkerhetstjänster är nyckelaktörer i den alltmer omfattande övervakningen av landets befolkning. I Xinjiang-regionen, där minst en miljon uigurer och andra etniska minoriteter hållits fängslade i så kallade omskolningsläger, är biometrisk övervakningsteknik vanligt.
I en rapport som släpptes tidigare i år likställdes Kinas behandling av uigurer med folkmord. Bland annat förekommer mångfaldiga rapporter om sterilisering och tvångsaborter.
Enligt rapporten, framtagen av Kinakännaren Adrian Zenz som är knuten till det USA-baserade forskningsinstitutet Jamestown Foundation, föll befolkningstillväxten bland uigurer med 84 procent mellan 2014 och 2018 i de två kinesiska regionerna med störst uigurbefolkning.
Fakta: Xinjiang och uigurerna
Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina.
Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med 8–10 miljoner.
I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.
På senare år har självständighetsambitionerna i regionen uppmärksammats genom flera attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner på dessa.
2016 började myndigheterna bygga fängelseliknande anläggningar. Där har mängder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot två – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.
Kina beskriver det som ”omskolningsläger” som syftar till att stävja terrorism.
Myndigheternas övervakning har även förstärkts rejält, genom bland annat ansiktsigenkänning och omfattande registrering av personuppgifter och människors beteende.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet, Reuters
