Promemorian , som Sjöfartstidningen var först att uppmärksamma bland svenska medier, togs fram med hjälp av en expert på obemannade undervattensfarkoster och en expert på fartygskonstruktion som granskat råmaterialet från de nya dykningarna vid Estonia.

Vid genomgången upptäckte de ett nytt, horisontellt, hål utöver det första vertikala hålet som nyligen blev känt genom dokumentärserien på Dplay. Det horisontella hålet befinner sig på samma sida som det vertikala, strax till vänster om rederiet Estlines namn som är målat i stora bokstäver på styrbordssidan.

"Sten på havsbottnen"

Experterna konstaterar att råmaterialet från dykningarna med den obemannade undervattensfarkosten innehåller värdefulla filmklipp, som bland annat visar en ansamling av stora stenar på havsbotten. De slår samtidigt fast att det är uteslutet att det vertikala hålet har orsakats av en kollision vid vattenytan, eftersom skadorna på skrovet antyder att det andra föremålet i så fall skulle ha krockat med Estonia snett bakifrån.

”En möjlig förklaring till en sådan skada kan vara kontakt med ett undervattensföremål som en sten på havsbottnen. Skeppets massa (12 000 ton) överstiger betydligt den kraft som behövs för att orsaka öppningen (500-1 000 ton).
Följaktligen kan en ojämn yta under skeppets sida orsaka en koncentrerad kraft som kan leda till penetrationsskador”, skriver experterna.

"Påverkar inte haverirapporten"

Ett stycke längre ned i promemorian slår de även fast att det vertikala hålet inte kan förklara varför Estonia sjönk inom den angivna tidsperioden.

”Upptäckterna kan inte förändra slutsatserna som presenterades i JAIC:s (den gemensamma haverikommissionen, reds anm) slutrapport eftersom en öppning av sådan storlek inte kan vara skälet till att Estonia sjönk inom det kända tidsförloppet. Således framstår det inte rimligt att genomföra ytterligare undersökningar av skälet till MS Estonias förlisning”.

Experterna konstaterar att ytterligare undersökningar skulle kunna förklara varför skrovet är penetrerat, till exempel genom att scanna av botten eller skicka ned dykare för att undersöka öppningarna.

Promemorian författades den 18 september i år, det vill säga inför det att de nya uppgifterna blev kända genom dokumentärserien på Dplay.

SHK: Intressant att se

Statens haverikommission (SHK) kände till uppgiften om det horisontella hålet, men fick inte ta del av råmaterialet inför publiceringen i slutet av september, säger utredningsledare Jörgen Zachau till TT.

– Det är klart att det är intressant att se hur det ser ut. Det finns ett antal olika möjligheter till hur hålet skulle ha uppstått. Vi vill helst finna den sanna eller i alla fall som är mest trolig, och eliminera de osannolika. Karaktären på det hålet, om det är horisontellt, tycks vara väldigt annorlunda jämfört med hålet som vi sett bilder på som är mer vertikalt. Det verkar vara som att det i så fall skulle finnas anledning att fundera på om det finns olika orsaker till de hålen, säger Zachau.

SHK samarbetar med myndigheter i Finland och Estland för att inventera vilka uppgifter som kan vara värda att undersöka närmare. Zachau vill dock inte kommentera slutsatserna i den estländska regeringens promemoria.

– Vi håller oss till själva sakfrågan, om vi kan göra en tillräckligt bra bedömning av de hål som vi känner till nu utan att öppna en utredning, säger han.