Jag vet. Bara tanken på universell basinkomst orsakar näsblod hos vissa och argumenten är lika dramatiska som dess opponenter. ”Ska folk få pengar? Helt utan motprestation? Det är ju moraliskt fel! Alla kommer ju sluta jobba!”
Det där sista argumentet har jag alltid tagit som en kollektiv förolämpning mot mänskligheten. Skulle du verkligen bara sitta hemma, käka chips och kolla på Netflix hela dagarna om du fick, låt oss säga, 10 000 kronor varje månad utan motprestation? Eller hade du istället gått ner I timmar på ditt icke-stimulerande robotjobb och börjat jaga din passion? Kanske plockat upp basgitarren som samlar damm? Varför inte öppna det där fiket du alltid drömt om eller ta ledigt ett halvår för att skriva din debutroman, spela in en skiva, lära dig ett nytt språk, ta körkort, spara ihop pengar till ett boende, plugga, spendera mer tid med nära och kära? Vad nu än som berikar ditt liv. Man hade inte bara ”slutat jobba”.
Ingen människa var menad att sitta i en fabrik och trycka på samma knapp 500 gånger om dagen, 40 timmar i veckan ändå. Ingen vill jobba som kloakrensare, städa toaletter eller ens sitta bakom en kassa fem dagar I veckan. Man jobbar sådana jobb för att man måste. Och det är bland annat sådana jobb som automatiseras bort I skrivandets stund och om 20 år kommer ungefär hälften av alla jobb ha ersatts med digital eller automatiserad teknik.
Dagens ungdomar kommer inte mötas av samma möjligheter på jobbmarknaden som tidigare generationer. Lägg till bostadsbrist, konstanta nedskärningar i välfärden och en pågående pandemi så känns det inte som en optimistisk framtid att se fram emot. Och inget stressar en människa mer än just ekonomisk ovisshet. Studier visar att inte ens en närståendes bortgång utsöndrar mer stresshormon (kortisol) än till exempel huruvida man kan betala hyran den månaden. Tänk dig om du hade behövt att tampas med bägge bekymren samtidigt?
Alla system har vinnare och förlorare. Inget system är perfekt och ej heller kommer det tillfredsställa alla, men det handlar om att finna det system som har minst antal förlorare. Basinkomst kommer inte bekosta sig själv. Det kommer behövas finansieras i form av lyxskatter och nedstängning av ett gäng statliga och, i olika grad, odugliga institutioner. Alla ångestframkallande, själadödande, ”fyll-i-detta-formulär-för-att-kunna-överleva”-myndigheter kan vi spola rätt ner i toaletten när varje medborgare får 10 000 kronor, villkorslöst, varje månad. Hej då CSN, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och hej då försörjningsstöd!
Men bara för att vara tydlig, basinkomst är inte att man ger bort ”gratis pengar”. Det är en investering. En investering i folkets personliga utveckling. En investering i folkets hälsa och välmående.
