De senaste åren har välfärdssystemet utsatts för allt mer omfattande och organiserad brottslighet, har flera utredningar slagit fast. Det handlar bland annat om omfattande fusk med assistansersättning, vab, sjukersättning och studiestöd.

Under 2018 beslutade regeringen att ge Åklagarmyndigheten och polisen i uppdrag att kartlägga hur myndigheterna kunde effektivisera utredningarna av bidragsbrott för att klara upp fler brott i högre takt.

Sedan dess har anmälningarna om brott mot välfärdssystemen ökat med omkring 60 procent. Under tidsperioden januari–september 2018 anmäldes runt 3 200 bidragsbrott – under motsvarande period i år var siffran uppe i 5 100 anmälningar.

Växande problem

”Förutom att det är ett växande problem kan vi även se en koppling till gängbrottslighet där kriminella finansierar brottslig verksamhet genom att begå bidragsbrott,” säger Manne Jönsson, tillförordnad enhetschef för beredningsenheten på Nationella operativa avdelningen, på polisens hemsida.

För att korta handläggningstiderna och öka lagföringen har polisen satsat på att öka kompetensen, på att förbättra arbetsmetoderna och på att utöka resurserna i utredningsarbetet.

Under onsdagen lämnade polismyndigheten och åklagarmyndigheten över sin slutredovisning av regeringsuppdraget om förbättrad hantering av bidragsbrott till regeringen. Slutsatsen i rapporten är att polis och åklagare har stärkt förmågan att lagföra dem som ägnar sig åt välfärdsbrottslighet. Samtidigt konstaterar de att de utbetalande myndigheterna, exempelvis Försäkringskassan,
Centrala studiestödsnämnden och Pensionsmyndigheten, måste bli bättre på att förhindra att felaktiga bidrag betalas ut för att upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen.

Ny brottsarena

Det anses vara extra viktigt att stoppa brotten mot välfärdssystemet under pandemin, eftersom regeringen har genomfört stora statliga stödåtgärder till framför allt näringslivet. Myndigheterna befarar att det öppnat upp en ny arena för välfärdsbrottslighet.

– En stark lagföringsförmåga i rättskedjan är viktig, men det måste kombineras med en ökad förmåga hos de utbetalande myndigheterna att förhindra att felaktiga bidrag alls betalas ut. Det är särskilt viktigt just nu, när stora statliga stödåtgärder sätts in för att minska effekterna av covid-19, säger Eva Thunegard, områdeschef för åklagarna i Stockholm.

Ministern: Bara positivt

Inrikesminister Mikael Damberg säger att det är enbart positivt att anmälningarna har ökat under 2018–2020, och förklarar ökningen med att myndigheterna ”har blivit bättre och fått högre fart i arbetet”.

– Det är bara positivt. Polisen var försvagad och hade inte tid att prioritera den här typen av utredningar tillräckligt mycket. Nu när man växer, har resurser, men också samarbetar mycket närmare med andra myndigheter och åklagare, leder det till stora resultat, säger Damberg.

Damberg säger att arbetet mot välfärdsbrott är viktigt av två skäl, dels att det är en inkomstkälla för kriminella organisationer, dels att det riskerar att urholka respekten för välfärdssystemen.

– Det återstår att göra, men regeringens ambition är att inte en krona ska gå till kriminella, och då måste man också täppa till och lagföra fler av personerna som ägnar sig åt bidragsbrott, säger Damberg.