2015 ansökte 163 000 människor om asyl i Sverige. Därefter gick det från öppna gränser och hjärtan till stängda –  allt inom loppet av ett par veckor under hösten som gått till historien som flyktingkrisen.

En politisk helomvändning har skett sedan 2015. Syre har tidigare pratat med docenten Christian Fernandez på Malmö universitet om hur Sverige och svenska politiker som över en natt bytte linje och hur det motiverats – allt för att även fortsatt kunna hävda att Sverige är ett humanitärt land som tar ansvar.

När migrationskommittén tillsattes förra sommaren var målet en bred politisk överenskommelse och en för Sverige långsiktigt hållbar migrationspolitik. Sedan den 24 november 2015 har en tillfällig lag, också kallad begränsningslagen, gällt. Den tillfälliga lagen är förlängd till och med sommaren 2021. I de kretsar som hoppas på en mer human lagstiftning är oron stor för att den tillfälliga lagen ska permanentas .

I den kommitté som sedan förra sommaren har träffats med jämna mellanrum för att diskutera den framtida migrationspolitiken sitter alla riksdagspartierna med. Därför har en bred överenskommelse, som uppdraget från regeringen säger att kommittén ska landa i, kanske aldrig känts som något särskilt enkelt att få till. Men de senaste veckorna har en bred uppgörelse om migrationspolitiken verkat än mer avlägsen än tidigare.

Samtalen mellan S och M bröt samman. Enligt många på grund av Miljöpartiet, som varit en ”grön elefant” i rummet under förhandlingarna, enligt Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard. MP:s språkrör Per Bolund hade inte någonting emot att kallas grön elefant:

– Vi är stolta att vara den gröna elefanten i rummet och därmed stå för mänskliga värderingar och för människor som behöver hjälp. Det är en stolthet att kunna stå fast för den politiken även när andra partier har sviktat, sa han till Aftonbladet i samband med att förhandlingarna kollapsade tidigare i juli. 

Snävt och brett uppdrag

Migrationskommitténs uppdrag är både brett och alltför snävt på samma gång, menar Michael Williams, vice ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (FARR). Den 15 augusti i år ska ett färdigt förslag presenteras för regeringen. Då har kommittén haft ganska precis ett år på sig att ta fram ett förslag.

I uppdraget från regeringen ingår bland annat att enas kring regler om anknytning och anhöriginvandring för tredjelandsmedborgare, försörjningskraven för den som vill ta hit sina anhöriga, en ny skyddsgrund för humanitära skäl, att göra en internationell utblick och att undersöka varför människor söker sig till Sverige.

– Varje fråga kan var för sig ta ett halvår att komma överens om, säger Michael Williams och tillägger:

– Det blir en kohandel nu de senaste veckorna.

Samtidigt menar han att uppdraget är väldigt begränsat.

– De håller på med en tårtbit av migrationsfrågan och kommer inte överens om den, säger Michael Williams.

2015 var inte det normala

2015 har samtidigt blivit en utgångspunkt i debatten – det är ett nytt 2015 som till varje pris ska förhindras. Detta trots att 2015 markerar ett enda år där ovanligt många sylsökande kom. Enligt Michael Williams går mycket i debatten ut på att se hinder med flyktingvågen som kom då.

– Jag förstår inte Moderaternas oro. Man spelar väldigt mycket på känslor i det här. 2015 kan också lyftas fram som ett exempel på spontan solidaritet och en vilja från civilsamhället att hjälpa till, men som inte tillvaratogs särskilt bra.

Michael Williams lyfter också frågan om demografi – Sverige har en åldrande befolkning och ett stort behov av arbetskraft. Arbetskraftsinvandring är i dag en stor del av den totala invandringen till Sverige – men behovet av det är inget som migrationskommittén tittar närmare på.

– Det kallas för migrationspolitiska kommittén men den riktar enbart in sig på asylsökande.

Referenspunkterna för migrationskommittén är smala och begränsade sett till migrationens helhet:

– Målsättningen är att få fram en permanent ordning med stöd bland befolkningen – men hur kan man få en permanent lösning med tillfälliga uppehållstillstånd? frågar sig Michael Williams.

– Det läggs fram en bild inom vissa partier av flyktingskapet som något som alltid är temporärt och att den bästa lösningen, enligt till exempel SD, är att människor återvänder.

Volymmål skulle bryta lagar

Partierna är fortsatt splittrade när deadline närmar sig. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de två partier som vill ha mest generösa regler, medan övriga partier vill se skärpningar – ofta ännu striktare än den nya begränsningslagen. Volymmål är den fråga som kanske mest splittrat partierna. För Moderaterna har detta varit en hjärtefråga, men i och med att förhandlingarna sprack mellan S och M är just volymmål inte längre med på bordet. Men även om det inte blir ett fast mål för hur många som ska kunna beviljas skydd, något som kritiserats hårt för att äventyra asylrätten – kommer förslaget som läggs fram kraftigt begränsa asylinvandringen till Sverige. 

– Om Sverige skulle ha infört ett sådant volymmål skulle omvärlden nog bli förvånad. Det är inte många som tror det om Sverige, säger Michael Williams.

En del av de övriga förslag som ligger kvar på bordet, som att höja preskriptionstiden innan någon kan lämna in en ny asylansökan från dagens fyra år, kommer sannolikt också vara verkningslösa. Något Syre pratat med Röda korsets migrationsexpert Alexandra Segerstedt tidigare. När en förändring i LMA-lagen, lagen om mottagande av asylsökande, gjordes 2016 var syftet att motverka det växande skuggsamhället – precis som tanken är med att höja preskriptionstiden.

– Det är lite samma argumentation man använder idag. Skillnaden i LMA-lagen har inte medfört att fler återvänder utan istället gjort att människor lever i en ännu större utsatthet – och det är lite det vi befarar med att höja preskriptionstiden också. Det finns inget som visar på att den lagändringen kommer uppfylla det önskade syftet, sa Alexandra Segenstedt till Syre tidigare i år.

Michael Williams på FARR ger en liknande bild av de förslag som snart kan vara svensk migrationspolitik:

– Många av de här förslagen, och en asylpolitik som bygger på tillfälliga uppehållstillstånd, motverkar integration. Det försenar istället integrationen ytterligare, säger Michael Williams.

Inte helt fri

Michael Williams menar dock inte att invandringen ska vara helt fri och okontrollerad. Nationalstaten, som är en del av den världsordning vi i dag har, är ofta en garant för mänskliga rättigheter, enligt honom. Men däremot måste asylpolitiken följa internationella lagar och regler om mänskliga rättigheter och asylrätten. Den bör också, menar han, vara gynnsam inte bara för den asylsökande utan också för Sverige som land. 

Så är inte fallet med många av de förslag som snart, kanske, kan utgöra permanent svensk migrationspolitik. Risken är att politiken ändå inte blir hållbar i längden, trots att det är det uttalade målet.

– Det tror jag blir väldigt svårt. Många länder har kämpat i ett par decennium att få till sådan hållbarhet – men vad har vi sett runt om i Europa? Det är ett lapptäcke av nya förslag.

Michael William gör sin egen analys om hur migrationspolitik de senaste tjugo åren singlat upp som en av de viktigaste frågorna. Det handlar enligt honom om kontroll. Inte bara i Sverige, utan i hela EU, har migrationspolitik under den här perioden blivit en allt mer central fråga.

Under samma period har också den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Nya databaser, information som sparas och andra funktioner för att hålla koll på medborgare och utomstående har ökat explosionsartat.

– Migrationspolitiken och kontrollsamhället går hand i hand, säger Michael Williams.