EU:s långtidsbudget är klubbad och ledarna jublar. Trots att länderna stod långt från varandra i början tycks nu alla hylla resultatet.
– Efter en sådan här svår förhandling där man möts i en kompromiss så har alla en vilja att förklara sig nöjda med utfallet, säger statsvetaren Göran von Sydow.
Efter dygn av stötande, blötande och hårda förhandlingar är EU:s långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021–27 satt.
Samtidigt klubbades ett coronastöd på 750 miljarder euro – motsvarande 7,7 biljoner svenska kronor.
Sverige har tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike – plus Finland – förespråkat en sparsammare variant med lån i stället för bidrag, högre rabatter och en minskad budget.
Så hur väl har Sverige lyckats med sina förhandlingar?
– Sveriges EU-avgift kommer att höjas men Sverige har förhandlat fram en större rabatt än vad som tidigare förutsågs, vilket gör att höjningen blir betydligt mindre än vad det såg ut i början av förhandlingarna, säger Göran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
– Nu har man lyckats förhandla så att en mindre andel av de 750 miljarderna euro ges som bidrag. Det är klart att det är en minskning, samtidigt har de fyra sparsamma också gått med på idén att det kan delas ut som bidrag. Det är en kompromiss, säger von Sydow.
– Däremot finns det andra aspekter i budgeten som klubbats igenom som Sverige borde vara mindre nöjt med – sett till utgångsbudet. I budgeten dras det ner på en del klimatsatsningar och skrivelsen om rättsstatsprinciper döms ut av kritiker för att vara alltför vagt formulerad.
Samtidigt hyllar EU:s permanente rådsordförande Charles Michel uppgörelsen för att vara ”kopplad till våra klimatåtaganden” och för att det är ”första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter”.
Polen och Ungern, som varit starkt kritiska mot just de formuleringarna, jublar även de över att ha fått sin vilja igenom.
Hur kommer det sig att alla utropar sig till vinnare?
– Det här är en klassisk uppgörelsens logik. Alla aktörer som kämpat och stångats i förhandlingarna behöver gå ut och förklara att man är nöjda med utfallet, säger von Sydow.
Vem är den verkliga vinnaren då?
– Ekonomiskt sett så kommer vissa länder att få ett större stöd, säger von Sydow.
– Återhämtningsfonden riktar sig helt klart särskilt mot länder som Italien och Spanien som är högt skuldsatta och därför har svårare att frigöra ekonomiska resurser för att återstarta ekonomin.
Tillsammans kommer de två länderna att få ta del av nästan hälften av hela stödfonden. Tanken är att stödet ska få EU:s inre marknad att fungera och att det ska få hela EU:s ekonomi att komma i gång – även i de länder som drabbats lindrigare.
Och vinnaren i förhandlingen kan också ses som den som fick igenom störst del av lagda förslag.
– Den kompromiss som blev är ganska mycket baserad på den tysk-franska uppgörelse och förslag som kom för några månader sedan, säger von Sydow.
Syvende och sist är kanske också EU i sig en vinnare – och att man på relativt kort tid, i EU-mått mätt, nått ett historiskt avtal mitt under en kris.
– Det har varit väldigt viktigt för många att visa att EU kan förmå sig att gemensamt hitta sätt att hantera den här allvarliga situationen, säger von Sydow.
