Vore det inte en välgärning mot Sveriges befolkning om vi fick reda på riskerna med våra åldrande kärnkraftverk? Vad är det för krafter som verkar i gamla reaktorer? Vad är till exempel interkristallin korrosionsspänning, som i vissa fall gett sprickor upp till 40 procent in i metallgodset i rör som finns inbäddade i reaktorernas massiva betong? Om detta finns en utmärkt, 18 år gammal rapport hos Strålsäkerhetsmyndigheten, Skador i kärnkraftanläggningarnas mekaniska anordningar 2002:50 av Karin Gott.

200 kilo mineralull

Ofta får vi reda på incidenters omfattning först efter ett antal år. När det gäller ”silhändelsen i Barsebäck” har vi inte får reda på något än – efter 28 år.
Den 2 juli 1992 inträffade något i Barsebäcks reaktor 2, som beskrivs så här i Barsebäcks analysrapport:

”En säkerhetsventil i avblåsningssystemet hade obefogat öppnats p g a en felaktigt justerad styrventil och en kraftig ångblåsning konstaterades via TV-kamera”.”I samband med inspektion av reaktorinneslutningen konstaterades att ca 200 kg isoleringsmaterial (mineralull) kring säkerhetsventilen hade blåsts bort och fördelat sig i inneslutningen. Av denna mängd har uppskattats att ca 50% finfördelat isoleringsmaterial (ca 10 gånger det som tidigare antagits i beräkningarna) har följt med den utblåsande ångan ner till inneslutningens kondensationsbassäng …”

Två intagningssilar till pumparna till kylsystemet för reaktorinneslutningen hade satts igen av 200 kilo mineralull som inte skulle vara där – vilket ledde till att reaktorn måste snabbstoppas.

Statens kärnkraftsinspektion (SKI) beslöt sensommaren 1992 att, som en följd av silhändelsen, temporärt stoppa Barsebäckreaktorerna och de tre övriga kokvattenreaktorerna med liknande silar (Oskarshamn 1, och 2 och Ringhals 1).

Fem reaktorer stod stilla ett halvår, medan isoleringsmaterial avlägsnades och silarna omkonstruerades. Globalt fick 74 reaktorer i världen ändras.

Effektivisering

1985 beslöt Danska Folketinget att Danmark inte skulle ha kärnkraft – de danska protesterna mot Barsebäck var från början intensiva. När den danska regeringen 2003 fick veta att Barsebäck planerade att renovera och utöka produktionen i reaktor 2 tog det hus i helvete. Regeringsförhandlingar mellan Danmark och Sverige ledde till att Barsebäck stängdes för gott 2005.
Folkomröstningen om svensk kärnkraft 1980 resulterade i en kompromiss: Kärnkraften skulle avvecklas 2010. Men kärnkraftsindustrin försökte smussla sig förbi beslutet. Kring 2003 började samtliga svenska kärnkraftverk en ”effektiviseringsprocess” med målet att de gamla reaktorerna skulle börja producera upp till 30 procent mer el än de var designade för. Utan politisk förhandling.

2010 kom den borgerliga regeringens beslut att de svenska kärnkraftverken inte skulle läggas ned. På presskonferensen stod näringsminister Maud Olofsson och ljög: ”Vi ska ju inte ha mer kärnkraft”, sa hon ordagrant, samtidigt som den jättelika om- och utbyggnaden inletts redan sex år tidigare.
I OKG:s pr-film Modernisering med mervärden från 2013 säger speakern:

”För att utöka Oskarshamns livslängd och för att den ska leva upp till moderna säkerhetskrav, inleddes ett stort projekt 2004. Åtgärderna i anläggningen omfattar en investering på 8 miljarder kronor … 2009 installerade nya turbiner … 2010 till 2011 byggdes ett nytt djupvattenintag (40 meter lång tunnel under Östersjön) … 2008 uppfördes två nya jordbävningssäkra byggnader för kontroll av elutrustningen … I juli 2013 påbörjades den största och mest komplexa etappen av projektet med nya kontrollrum … Det återstår en etapp, det är då kärnkraftverkets effekt ska utökas …

Filmbilderna av det jättelika nybygget är imponerande.

Problem med vibrationerna

Men redan 2010 gick tyska medier till storms mot ”ombyggnaden” av Oskarshamns kärnkraftverk.

Frankfurter Allgemeine, tv-kanalen Tageschau och den sydtyska tv-kanalen ZDF ansåg att ”effektiviseringen” var farlig och oansvarig.

ZDF:s tv-team åkte till Sverige och talade med en anonym anställd på OKG, som sa: ”Anläggningen har aldrig dimensionerats för en så här drastiskt stor påbyggnad. Det fungerar ungefär som om man skulle sätta en Formel 1-motor i en gammal lastbil”.

I ZDF:s reportage offentliggörs dokument som har läckt från OKG:s samarbetspartner Siemens. I detta dokument (från 2009) står det bland annat: ”Vi har ett allvarligt problem med vibrationerna i de nya turbinerna.”
Den anonyma talesmannen från Oskarshamnverket sa dessutom att de tekniker som arbetade på bygget (2011) inte hade någon aning om hur ritningarna var tänkta på 1960-talet. Bygget av Oskarshamn påbörjades ju redan 1967.

2011 anmäldes de svenska kärnkraftverken till Europaparlamentet av en tysk EU-parlamentariker.

År 2015 är man nästan klar med det gigantiska projektet. Då lägger man plötsligt ned både reaktor O1 och reaktor O2.

O1 var gammal och hade haft många nödstopp, men det angavs aldrig som orsak. Istället skyllde man på sjunkande elpriser. Plötsligt var det inte lönsamt att hålla igång de reaktorer man lagt ned 8 miljarder kronor på. Egendomligt nog började ingen gräva i varför man från ena dagen till den andra avbröt ett projekt som det tagit ett decennium att bygga.

Statens Strålsäkerhetsmyndighet skriver i en årsrapport från 27 mars 2018:
”O1 var i drift första halvåret. Efter ett snabbstopp den 17 juni återstartades inte anläggningen och står enligt ett tidigare beslut permanent avställd sedan den 29 juni. O2 står permanent avställd och övergick den 15 december i servicedrift. O3 erhöll under året fyra bränsleskador. En av bränsleskadorna ledde till ett kortstopp i november 2017 under vilket den skadade patronen togs ur drift. Bränsleskadan orsakade huvuddelen av utsläppen av jod och ädelgas.”

Problemen med vibrationerna i OKG:s reaktorer löstes aldrig, men ingen har tittat på om det var därför driften lades ner. Det finns skäl att tro att det inte berodde på sjunkande elpriser utan på vibrationsutmattning. Frågan är vilken fara det här experimentet har inneburit för befolkningen kring Oskarshamn.

Parallellerna till Ringhals kärnkraftverk är slående. Våren 2009 inleddes omfattande moderniseringar av Ringhals 1 och 2. Men plötsligt, 2015, just när effektiviseringarna var klara, beslutade man att reaktorerna skulle läggas ned.
Även här hänvisade man till olönsamhet på grund av sjunkande elpriser. Har människor i Sverige fattat att reaktorerna enbart fick drivas på dispens i tre år, därför att de började rosta sönder redan 1973, och att stora delar av reaktor 2:s bottenplatta är genomrostig?

Nära härdsmälta

23 oktober 2019 höll myndigheterna en övning som simulerade en stor kärnkraftsolycka i Forsmarks kärnkraftverk. P4-reportern på SR frågade hur sannolik en sådan olycka var, och fick standardsvaret ”en chans på en miljon”.
Det var ju lugnande, speciellt med tanke på hur nära Forsmark var en härdsmälta år 2006.

Incidenten i Forsmark 2006 beskrevs av den så kallade Analysgruppen som en mindre händelse som åtgärdades snabbt och effektivt. Först 2011 kröp sanningen fram: Forsmark var möjligen enbart 20 minuter från en begynnande härdsmälta. Jag saxar ur olika tidningar.

Aftonbladet, den 8 mars 2011: ”Felaktiga monteringar påverkade säkerheten till det sämre. Björn Karlsson, ordförande i Statens Kärnkraftinspektion menar att händelsen därför är den kanske allvarligaste någonsin på ett svenskt kärnkraftverk.” ”Incidenten, då delar av säkerhetssystemet samt signalerna i kontrollrummet slogs ut, uppkom efter en kortslutning. Nu framkommer det att händelsen var mycket allvarligare än vad som tidigare sagts … Framför allt därför att flera säkerhetssystem rasade ihop samtidigt, trots att de inte ska ha något med varandra att göra”.

Ny teknik 22 mars 2011: ”Risken för härdsmälta vid kärnkraftverket i Forsmark var under flera år 790 gånger större än vad man tidigare hade trott. De fel som uppstod har beskrivits av Lars Gunsell, chef vid dåvarande Kärnkraftinspektionen, nu SSM. ”Tolv säkerhetssystem slogs ut. Ett av dem var borinsprutningen, en extrem nödåtgärd för att få stopp på kedjereaktionen om styrstavssystemet, som fungerar som reaktorns broms, inte fungerar. Nu gick styrstavarna in, men det visste man inte i kontrollrummet. Varken styrstavarnas läge eller neutronflödet kunde avläsas. Där fanns heller inte information om ifall yttre nät fanns tillgängligt … Det fanns en kraftigt förhöjd risk för härdsmälta i Forsmark 1–2 under ett antal år fram till 2006, särskilt 2005–2006, då ytterligare ett fel tillkommit på generatorsidan.”

Den som redan 2007 slog larm om vad som hade hänt på Forsmark var förre tekniska direktören vid det då statliga Statens Vattenfallsverk, Lars Olof Höglund.

Jag har följt Höglund när han just efter Fukushimakatastrofen frågades ut i tysk TV åtskilliga gångar. Hans enkla, sakkunniga framställning av det som hände framkallade en stark reaktion hos såväl publik som samtalsledare. Jag är övertygad om att hans beskrivning av incidenten på Forsmark hade betydelse för beslutet om att lägga ner tysk kärnkraft.

Källor: SKI Rapport: Skador i kärnkraftanläggningarnas mekaniska anordningar 2002:50, författare: Karin Gott • Oskarshamns film om moderniseringen: http://www.okg.se/sv/Om-OKG/Utveckling/Modernisering-O21/Modernisering-O2/Modernisering-med-mervarden