”Min uppfattning är att det aktuella lagförslaget, med hänsyn till dess breda tillämpningsområde och begränsade kontrollmekanismer, inte uppfyller de högt ställda krav som bör ställas på en lagreglering av det här slaget” skriver chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning.

Riksdagens ombudsmän, JO, anser att flera frågor behöver belysas närmare och avstyrker därför förslaget sin nuvarande form.

Innebär begränsningar

JO har förståelse för att de åtgärder som kan komma att införas med stöd av den nya lagen kan behöva vara ingripande och vissa fall innebära begränsningar i grundläggande fri- och rättigheter.

Men i remissvaret efterlyses kontrollmekanismer som säkerställer dels riksdagens ställning i förhållande till regeringen, dels att åtgärderna inte blir för långtgående i de enskilda fallen.

”Sådana rättssäkerhetsgarantier kan exempelvis vara att föreskrifterna har en begränsad giltighetstid, att de ska underställas riksdagens respektive regeringens prövning och att det finns möjlighet att överklaga enskilda beslut, skriver JO.

Inskränker rättigheter

JO påpekar att regeringens förslag innebär en långtgående delegation av normgivningskompetens från riksdagen till regeringen, och i vissa fall vidare till olika förvaltningsmyndigheter på nationell, regional och lokal nivå.

I remissvaret står att det är svårt för riksdagen att bedöma om konsekvenserna av de åtgärder som kan bli aktuella blir rimliga.

JO tycker också att förslaget behöver utvecklas när det gäller vilka åtgärder som kan vidtas utan att avvakta ett beslut i riksdagen.

”Enligt min mening är en rimlig utgångspunkt att regeringen endast bör meddela föreskrifter som inskränker grundläggande fri- och rättigheter när det krävs så snabba åtgärder att en riksdagsbehandling skulle riskera att fördröja åtgärderna i en utsträckning som kan få allvarliga konsekvenser, skriver Rynning.

JO ifrågasätter även behovet av att låta den tillfälliga lagen gälla i ett år.