Varje vecka dör tre unga personer i självmord eller misstänkt självmord. Trots en nollvision för suicid har inga förbättringar skett de senaste tio åren, enligt Suicide Zero.
Coronakrisen befaras på sikt driva upp antalet självmord ytterligare.
Det är en dyster bild som målas upp i den ideella organisationen Suicide Zeros rapport om självmord och misstänkta självmord bland unga de senaste tio åren.
Varje år vårdas fler än 5 000 barn och unga upp till 24 år för självmordsförsök i Sverige.
Ungefär 160 av dessa – tre i veckan – dör varje år i självmord, eller vad som misstänks vara det.
Sedan mitten av 1990-talet har antalet självmord bland 15-24-åringar ökat med knappt en procent per år fram till 2018, enligt forskare vid KI.
Kritisk till att lite hänt
Siffrorna omfattar både säkra och oklara självmordshändelser och skiljer sig därmed från Folkhälsomyndighetens, som redovisar enbart säkra suicid.
2008 antog Alliansregeringen en övergripande nollvision mot självmord. Suicide Zeros generalsekreterare Rickard Bracken är kritisk till att så lite har hänt.
– Dessutom ser vi en liten men oroväckande ökning av självmorden bland unga. Det här visar på behovet av att verkligen fokusera för att få till en förändring av självmordstalen, säger han.
Erfarenheter på andra områden visar att rätt insatser kan ge effekt. På 1970-talet dog cirka 200 barn i trafiken varje år. I dag är siffran nere i 16 döda barn per år, tack vare Sveriges nollvision och ett konsekvent arbete med att minska antalet döda i trafiken, som Suicide Zero skriver.
En liknande trend ses i antalet barn som dör av olyckor och våld. På 1970-talet var siffran cirka 400 per år, mot 65 i dag.
Coronakrisen kan påverka
TT: Vad är det som säger att det skulle gå att få till samma utveckling med självmorden?
– Den första saken är att man verkligen bestämmer sig i samhället att den här förändringen vill vi få till. Sedan är det viktigt att vi förstår att forskningen visar att det går att få ner självmordstalen med hjälp av förebyggande insatser, säger Rickard Bracken.
Angelägenheten för dessa frågor väntas bli än större på grund av coronapandemin. De stora samhällsekonomiska konsekvenserna riskerar på sikt att driva upp antalet självmord ytterligare, befarar organisationen.
– Vi vet sedan tidigare att socioekonomiska skillnader i befolkningen påverkar antalet självmord. Barn och unga från sämre förhållanden har högre självmordstal än dem som har det bättre. Får vi en ekonomisk kris med ökad arbetslöshet och en ökad andel av befolkningen som har det ekonomiskt svårt riskerar det att slå mot grupper som redan har en utsatt situation, säger Rickard Bracken.
Trycker på skolans roll
Därför är det viktigare än någonsin just med förebyggande insatser, inte minst för barn och unga i skolan, anser generalsekreteraren.
– Det handlar om att få in frågor om psykisk hälsa i undervisningen, och för det behöver man också ändra i läroplanen. Vi tycker att elevhälsans arbete är otroligt viktigt och där skulle man kunna arbeta ännu mer förebyggande än vad man gör i dag ute i klassrummen.
Han vill också när människor dör i självmord se ordentliga händelseanalyser där berörda instanser kan dra lärdom och därmed förhindra att en liknande sak sker igen.
TT: Hur mycket går det att få ner antalet självmord bland barn och unga?
– Det är nog ingen som kan säga en siffra på det. Men vill vi få ett slut på utvecklingen med ökande tal måste vi också börja använda oss av de metoder som finns tillgängliga och satsa ordentligt. Det är ett ansvar vi som samhälle måste ta, säger Rickard Bracken.
