Vill du ha påtår? En enkel fråga att ställa så länge man talar svenska. Ska du ställa den på ett annat språk får du tänka till, för påtår finns nästan bara på svenska. Inte ens på finska, fast finländarna dricker mest kaffe i världen. Man får helt enkelt erbjuda en kopp kaffe till.
Eller så är man lite språkligt kreativ, som hon som bjöd en tysk på fika och frågade om han ville ha ”eine Aufträne”. Auf betyder på och träne betyder tår, men Aufträne betyder ingenting, så gästen såg oförstående ut. Värdinnan förtydligade:
– Darf ich Ihnen den Kopf einschlagen?
Får jag slå er i huvudet? betyder det, men vad hon menade var: Får jag slå i koppen åt er?
Orden kopp och Kopf är släkt, ordet som de kommer från betydde huvudskål, men därifrån har de gått åt olika håll och blivit falska vänner. Alltså ord som betyder något helt annat på det ena språket än på det andra.
Engelska become och tyska bekommen är ett annat par falska vänner – det ena betyder bli och det andra betyder få. Det finns likheter mellan betydelserna, men här gäller det att tänka på skillnaderna.
Det gjorde inte en tysk som satt på ett engelskt konditori och tyckte att kaffet han hade beställt tog för lång tid. Han frågade servitören:
– When shall I become a cup of coffee?
Och servitören svarade:
– Never, I hope.
Gift, gift och gift är mer än falska vänner, de ser ut som trillingar fast de bara är kusiner. Alla tre har att göra med verbet giva, fast ett är en gåva och ett är en person som ges bort till en annan vid en vigsel. Det tredje är en farlig substans som man ger någon man vill illa, och det är därför det giftiga giftet heter så.
Av någon anledning kallar ändå många svenska företag presentasken de ger sina kunder för gift box. Den engelska särskrivningen kommer här som en räddande ängel och antyder att ordet inte ska läsas på svenska. Men ett företag i Sundsvall missade den och annonserade på Facebook: ”Glöm inte att investera senast 2018-04-16 och få en fin giftbox som bonus.”
Snälltåg kallades förr snabbtågen, som inte stannade på alla småställen. Som liten tågresenär tyckte jag det var bakvänt. Ett extra snällt tåg borde väl stanna på alla stationerna och inte ha så bråttom!
Men snälltåget hette inte så för att det var snällt. Snäll kommer av tyska schnell, snabb, och betydde från början snabb även på svenska. ”Döden han är ehn Jägare snäll, som ingen man kan vndlöpa” löd till exempel ett talesätt på 1600-talet. Så småningom förändrades betydelsen på svenska och numera är schnell och snäll bara falska vänner. Men snälltåg är egentligen ingen översättning, bara en försvenskning av tyska Schnellzug.
Schnell är också ursprunget till snille, som i ”snille och smak” som det är meningen att Svenska Akademien ska ha. De måste inte vara snälla, men ska helst vara snabba i huvudet.
Aufträne, som inte betyder påtår, är inte ett resultat av falska vänner utan ett misslyckat översättningslån. Sådana kan också vara lömska. Som i undertexten till en dvd med bakgrundsmaterial från inspelningen av Sagan om ringen. En kille håller på att sätta ihop en massa små metallringar och förklarar för tittarna:
– This is chain mail.
Översättningen lyder: ”Det här är kedjebrev”. Ja, kedjebrev kan kallas för chain mail, men det är också ordet för en ringbrynja.
För att undvika att bli lurad när man är ute på ovana språkliga vägar gäller det att ta sig tid. Google Translate är bra på sitt sätt, men ska man kunna skilja kedjebrev från ringbrynjor får man jobba lite själv. Titta på filmen, till exempel. Och inte ta emot giftboxar från främmande tanter och farbröder på stan.
