DEBATT Äntligen så är det en person som säger sin mening. Kerstin Hessius kritiserar de beslut som nu tas för att stoppa smittspridningen och begränsa covid 19. Att världsekonomin bromsar in och att vi i och med det drastiskt minskar vår belastning av planeten är så klart bra för jordklotet. Frågan är om det är bra för oss människor när det sker så drastiskt?
Det blir tydligt att vår ekonomi bygger på luftslott. En stor del av befolkningen lever ”ur hand i mun”. Det kan fungera på individnivå under en begränsad tid, men när hela samhället bygger på den principen så är vi oerhört sårbara.
Om vi ska rädda den här situationen så måste vi styra om ekonomin. Troligen behöver vi inte rädda storföretagen. De får helt enkelt reda ut sina egna problem, genom att aktieägarna pytsar tillbaka de där slantarna som de har tagit ut i vinst. Samhället måste se till att privatpersoner inte går i konkurs. Nu är jag inte ekonom men jag har svårt att tro på en lösning där vi pumpar in pengar i en döende ekonomi.
Men hur agerar vi nu när den osynliga fienden står för dörren?
Världen stannar av för att vi ska rädda gamla och sjuka. Det är givetvis cyniskt att förfäkta iden om att vi måste låta döden göra sitt jobb. Kina har, likt Italien och stora delar av Europa en åldrande befolkning. Nu har vi alltså panik över att gamla människor kan dö. Vi borde ha panik över det faktum att många unga blir arbetslösa och att företag går i konkurs. Enligt Kerstin Hessius så är vi inom några dagar uppe i en arbetslöshet på 20 procent och om det fortsätter så är det inte osannolikt att vi närmar oss 40 procents arbetslöshet.
Så som vi agerar nu riskerar vi en ekonomisk katastrof och eftersom vår politiska elit kör på i gamla spår när det gäller ekonomin så blir saken troligen än värre.
Nu har vi byggt vår vardag på att allt ska flöda ur hand i mun. Det är den modellen som gör att det inte finns materiel inom sjukvården och det är därför som vi har slimmade organisationer med för lite personal. Nu står vi där med skägget i brevlådan och är rädda för döden. Det är inte den rädslan vi behöver nu när det är dags att återuppbygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle.
Världen skulle kunna dra lärdom av det här och inse att principen ur hand i mun eller ”just in time” som det heter på nysvenska är en högst instabil grund att bygga samhället på. Nu väljer vi att gömma oss i ett hus byggt likt en slagfälla. Vi behöver sluta vara rädda och sakta krypa ut ur fällan. Det kan finnas en grön skogsglänta där i närheten.
