Oenigheten i Bryssel är tydlig och envis.
Först vid 05.30-tiden på måndagen återsamlades ledarna igen sedan, vad som skulle vara en 45 minuter lång paus, varat i mer än sex timmar.

Morgonmötet blev dock kort. Bara några minuter senare skiljdes man åt igen.
”Kl 16 är ny tid för EU-ledarnas möte”, skriver ordförande Charles Michels presstalesman Barend Leyts på Twitter.

Enligt uppgift från svenska regeringskällor ska ett nytt kompromissbud för både långtidsbudget och coronastöd läggas fram under dagen.

Öppna för bidrag

Under natten har nya omgångar med separata möten hållits mellan grupper av länder eller enskilda. Den sparsamma, eller frugala fyran med Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, förstärkta av Finland, har diskuterat både på egen hand och tillsammans med rådsordförande Michel.

Budet från de sparsamma är nu att man är villig att acceptera bidrag på 375 miljarder euro i coronastödet, i stället för 350 som erbjöds i söndags kväll.
Den stora striden verkade under natten stå om storleken på stödet, som EU-kommissionen lagt fram för att EU-länderna ska komma igång ekonomiskt igen efter viruskrisen.

Utgångsbudet ligger på 750 miljarder euro som ska lånas upp av kommissionen. Charles Michel lade fram ett kompromissförslag i lördags om att 450 miljarder ska fördelas som bidrag och 300 erbjudas som lån.

Bister stämning

Den siffran pressas nu ytterligare, även om motståndet från länderna i Sydeuropa, Frankrike och Tyskland är stort. 400 miljarder i bidrag angavs av flera källor som en absolut gräns, lägre gick inte an.

– Det är fortsatt högst oklart om det går att nå en uppgörelse på EU-toppmötet, konstaterade Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos statsminister Stefan Löfven (S) och EU-minister Hans Dahlgren inför middagen i söndags.

Där uppges stämningen stundtals ha varit bister.

Frankrikes president Emmanuel Macron ska ha slagit näven i bordet och varnat Nederländerna för att vara EU:s nya britter, med sitt motstånd mot gemensamma satsningar.

Sveriges bud

De sparsammas bud i söndags om att öppna för bidrag kom sedan regeringen haft kontakt med riksdagens EU-nämnd. Så sent som vid det öppna EU-nämndsmötet i torsdags sade statsministern annars att Sveriges linje skulle vara att coronakrisstödet skulle erbjudas som lån till medlemsländerna, inte bidrag.

Men förhandlingsläget har förändrats, enligt Carvalho Olovsson. För att Sverige ska kunna få andra, viktiga delar är det nödvändigt att ta det steget. Men det hänger på helheten, och den finns ännu inte.

– Det handlar om rabatterna, högre klimatambitioner och att vi får in en mekanism som gör att länder inte kan få ut pengar ur EU:s budget eller ur det här återhämtningspaketet om man inte följer rättsstatens principer. För att vi ska få igenom det här så kommer vi att vara tvungna att acceptera en bidragsdel, säger Carvalho Olovsson.

TT: Och det har ni stöd för i riksdagen?

– Vi har löpande kontakter med riksdagen.

Rättstatsläget

Ett område som hamnat lite i skymundan och där det råder stor oklarhet är samtidigt rättsstatsprinciperna. Det rör förslag och krav på att EU-länder måste leva upp till principer och värderingar som är grundbultar i en rättsstat för att få ta del av pengar från EU:s budget liksom pengar ur återhämtningspaketet.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotade före mötet med veto mot alla uppgörelser som innebär sådana krav för att få stöd.

Ungern har flitigt kritiserats inom EU för myndigheternas agerande mot oberoende domstolar, organisationer och massmedier. Orbán anser dock att han inte alls tycker annorlunda när det gäller rättsstatsprinciperna.

– Om någon inte är redo att acceptera rättsstatsprinciperna borde de lämna EU omedelbart. Hej då!, sade han på en ungersk pressträff i söndags.

Kravet på att få bort kopplingen mellan rättsstatsprinciper och EU-pengar framförs även av Polen, vars premiärminister Mateusz Morawiecki säger sig vara emot de ordalydelser som nu föreslås.

Sverige hör till de länder som kämpar för principerna.

– Det är en avgörande fråga, fastslår Paula Carvalho Olovsson i Bryssel.