DEBATT Vi är i ett akut, akut klimatnödläge. Vi ser kraftigt ökade metanutsläpp från den sibiriska tundran och det är uppenbart att vi måste dra i nödbromsen. Därför måste vi så fort som möjligt både minska utsläppen och bevara så mycket som möjligt av kolsänkorna.
Skogen måste nu brukas med största möjliga försiktighet och vi behöver särskilt se till att bevara markkolet som är en den största kol-poolen i vårt boreala barrskogsbälte. Mycket växthusgaser avgår från detta kollager vid hyggesbruket.
Vi kan nå ett ökat upptag av koldioxid fort genom att låta skogen stå eller endast ta ut vissa träd. Det behöver därför ske en övergång till ett mer hyggesfritt skogsbruk på så stora områden som möjligt. Vi behöver mer timmerproduktion och mindre produkter med kort omloppstid från skogen. Ett bättre alternativ för biobränsleproduktion och kortlivade produkter är snabbväxande grödor, till exempel industrihampa och odling av makroalger.
De nordliga barrskogarna samlar upp mer kol än något annat ekosystem på land. Om vi undviker kalhyggen bevaras markkolet över tid och kolpoolen kan byggas på. Biobränslen och övriga kortlivade produkter kan produceras av till exempel snabbväxande alger (med en tillväxt med upp till 1,5 m per dag). Det är mer resurseffektivt och klimatsmart om vi istället styr om till att i högre grad ta ut virke från skogen. Om vi väljer snabbväxande grödor som ersättning i produktionskedjorna så har både ekonomin och klimatet vunnit.
Det pågår en debatt mellan miljöforskare och skogsbruksföretag om vilken metod som är bäst för klimatet, ett skogsbruk utan kalhyggen eller inte. Enligt riksskogstaxeringen lagras 23 miljoner ton CO2/år in bara om gallringen av små träd får vänta. En forskargrupp lyfter i SVD den 20/6 fram att 80 miljoner ton egentligen är den utsläppsminskning vi skulle få om alla produkter inkluderas.
Det skulle kunna adderas till skogens nuvarande nettoupptag om man inte avverkade skogen för kortlivade produkter. (Om flera länder i hela barrskogsbältet går över till att bruka utan kalhyggen ger det en ännu större effekt.) Detta är en mycket viktig åtgärd nu då vi inte enbart kan ersätta de fossila utsläppen, vi måste minska utsläppen från alla källor.
Forskarna om kontinuitetsskogsbruk menar också att man tjänar på att ta ut de största träden istället, och undvika att gallra bort de små träden eftersom virkespriserna för de större stockarna är högre.
”Jag skulle snarare säga att kontinuitetsskogsbruk ger ekonomiska fördelar. Skogen föryngrar sig själv, man maximerar virkespotentialen i stället för att gallra ut små träd som annars bara hade gett betalt som massaved på några euro. Här väntar vi och plockar främst ut de största stockarna som är värda betydligt mer och de mindre får växa till sig” säger Saarinen, skogsrådgivare med inriktning på ekonomiskt och ekologiskt hållbart kalavverkningsfritt skogsbruk till finska nyhetskanalen Yle.
Men man ser det på olika sätt ifrån olika håll. Skogsindustrin menar att man tjänar i virkestillväxt på att bruka med kalhyggesbruk när man gallrar ut de klena träden för att låta de större träden växa snabbare. Det handlar också om hur ofta man går in med maskiner i bestånden. Det kan kosta mycket pengar att hyra skogsmaskiner om man inte har egna maskiner.
Det som behövs är mer dialog mellan alla parter för att lösa upp de knäckfrågor som finns. I dag går grenar och toppar till pappersmassa men allt för ofta även hela stockar. Att lövvirke ej går till virkesproduktion beror på att flera av sågverken ej sågar lövträd. Det är dyra investeringar som behövs i nya sågverk. Det svåraste är att starta upp enligt ledande företrädare från skogsindustrin. Det måste finnas både trädproducenter och nya såganläggningar på plats samtidigt för att man ska komma igång. Ingen vill påbörja de stora investeringarna annars. Ett samtal med alla aktörer behövs nu, att bygga broar.
Skogsägare har dessutom ibland inte råd att välja sågverken på grund av dyra transporter och att massafabrikerna ligger närmare. Det finns ett glapp mellan det inrutade sättet att tänka och det som vi nu behöver för att ställa om. Här finns behov av fler lokala sågverk för att få till stånd en klimatomställning av skogsbruket som verkligen behåller kolet i marken. Skogsägare på landsbygden behöver ha dialog med varandra för att lösa kostnaderna med maskiner och med sågverken och transportörerna. En samverkan behöver ske för att hitta nya former som gynnar kontinuitetsskogsbruket. Då kan det bli mer ekonomiskt och resurseffektivt.
Vad kan skogsbolagen ha för incitament i övrigt till att ställa om till ett sådant brukande? Att ekonomin kommer att stärkas genom ett skogsbruk med olika åldrar på träden på sikt, eftersom skyddet ökar mot bränder, stormar och insektsangrepp med ett naturnära skogsbruk. Detta förstärks om man går över till mer lövträd också!
Det är viktigt att hitta alla de praktiska lösningarna som gör det lättare att komma till stånd att bruka skogen på ett klimatvänligt och hållbart sätt. Att se hur behoven kan tillgodoses hos alla aktörer.
Vi måste visa på att det går och att alla inser sin viktiga roll i helheten. När vi i miljömålsberedningen tog fram en ny skogsstrategi och öppnade upp för kontiuitetsskogsbruk var det en god början, att det nu också kommer med i FSC standarden i höst är mycket lovande! Nu finns det flera skogsbrukare och konsulter som arbetar med kontinuitetsskogsbruk i Naturbruksmodellen, även den så kallade Lybeckmodellen. Det är viktigt att fortsätta arbetet med detta och sätta igång i stor skala med kontinuitetsskogsbruk nu! Gör det nu tillsammans!
