Ålder är den enskilt viktigaste riskfaktorn vid covid-19. I Sverige är medelåldern bland de som har dött i sjukdomen 82 år, och drygt 90 procent av de avlidna är äldre än 70 år. Siffrorna är liknande i övriga världen. En förklaring som brukar lyftas fram är att många äldre även har underliggande sjukdomar, som gör kroppen extra sårbar.

Men enligt en ny forskningsgenomgång i tidskriften Science förändras kroppens vävnader och immunförsvar även hos i övrigt fullt friska äldre personer på ett sätt som är viktigt att förstå för att kunna ge rätt behandling vid covid-19. I likhet med hur hudens celler åldras och gör oss rynkiga på utsidan märks tidens gång även på insidan av kroppen, förklarar forskarna.

I olika vävnader kan åldrande celler börja sända ut ämnen som retar immunförsvaret. Det ger upphov till låggradiga så kallade sterila inflammationer, som uppstår trots att kroppen inte är infekterad av något smittämne.

Slår vilt mot egna kroppen

Fenomenet kallas för ”inflammaging” på engelska – än så länge saknas ett bra svenskt ord – och kan leda till att immunförsvaret fungerar sämre när kroppen måste försvara sig mot en verklig infektion.
Det finns till exempel tecken på att låggradiga inflammationer stör utvecklingen av antikroppar och hindrar kroppens T-celler från att bekämpa virus. Dessutom ökar risken för att immunförsvarets mördarceller börjar slå helt vilt mot kroppens egna celler, i exempelvis lungorna, vilket är den vanligaste anledningen till att covid-19 leder till döden.

– Det börjar bli allt mer uppenbart för oss som forskar inom immunologin att den här typen av steril inflammation spelar en viktig roll. Man hittar den hos äldre människor i olika vävnader, och vi ser att immunförsvaret förändras med stigande ålder. Det har man inte haft så bra koll på hittills, men nu kommer det mer och mer data, säger Anna Smed Sörensen, som är docent i immunologi vid Karolinska institutet.

Hon tycker att den nya forskningsgenomgången är intressant, men påpekar att det fortfarande är mycket som inte är känt när det gäller den friska kroppens åldrande.

– Det är ett problem att vi främst känner till hur kroppen förändras vid sjukdom, eftersom man inte kan plocka ut vävnad ur kroppen hos friska personer hur som helst. Blod och hud vet vi en hel del om, för de är hyfsat lättillgängliga, men hur lungorna åldras vet vi till exempel betydligt mindre om. Det vore viktig kunskap när det gäller covid.

Försämrar vaccineffekt

Enligt forskarna bakom artikeln i Science påverkar låggradiga infektioner även kroppens förmåga att svara på vaccin, eftersom förmågan att framställa specifika antikroppar försämras.

Det går i linje med tidiga resultat från vissa av de försök som nu pågår för att ta fram ett vaccin mot covid-19. De första analyserna visar att äldre personer inte utvecklar lika många antikroppar som yngre. Det kan i värsta fall leda till att just den grupp som måste skyddas extra noga inte kan få den hjälp de behöver när det väl finns ett vaccin.

Enligt forskarna skulle det problemet kunna hanteras genom att kombinera vaccinationen med anti-inflammatoriska läkemedel. ”Att reducera inflammationen kan bli en viktig behandlingsstrategi för att stärka immuniteten hos äldre personer”, skriver de i sin artikel.

– Fast sannolikt är det inte så att vaccin inte kommer att ha någon effekt alls. Men i så fall kan man också se till att vaccinera alla andra. Flockimmunitet har ju fått dåligt rykte, men som biologisk princip är den ändå avgörande för att skydda riskgrupper, för då har viruset ingenstans att ta vägen, säger Anna Smed Sörensen.