Personal som går på knäna medan sjukvårdsledningar intygar att de har läget under kontroll. Patienter som får vänta länge på vård och lukrativa bemanningsföretag som lever gott på personalbrist och skattemedel. Så ser det ut i svensk sjukvård idag. Men Skottland har valt bort den sortens marknadsanpassade system, visar en ny rapport.
Arena idé har i samverkan med Nätverket för gemensam välfärd nyligen publicerat rapporten Skottland visar vägen – en annan sjukvård är möjlig. Den är författad av Lars Taxén, som är civilingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan.
– Vi brukar se Sverige som ett föregångsland när det gäller mycket, men kanske är det ni som har något att lära av oss när det gäller hur sjukvården kan organiseras och styras, säger Dave Watson på fackförbundet Unison i en artikel i tidningen Vårdfokus.
Vården ska baseras på behov och finansieras av ett skattesystem som innebär låga avgifter för patienten – så ska det vara i både Sverige och Skottland. Men det är i Skottland och inte Sverige som det här med vård efter behov fungerar i praktiken, enligt rapporten.
Under de tio senaste åren har det skett ett systemskifte inom svensk sjukvård. Alla privata, vinstdrivna företag som lever upp till vissa villkor, kan bli finansierade med offentliga medel utan någon egentlig tidsgräns. De har också rätt att etablera sig där det är mest lönsamt för dem och behöver inte prioritera befolkningens vårdbehov.
Enligt Göran Dahlgren, som tidigare har varit chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet och folkhälsoråd vid Folkhälsoinstitutet, betyder det här att ”vi har en vård som är både olaglig och oetisk. Sveriges marknadsorientering är unik i ett internationellt perspektiv.”
2004 blev det stopp för den marknadsorienterade sjukvården i Skottland. Splittring och konkurrens byttes ut mot samarbete och det övergripande ansvaret har NHS Scotland (Skottlands nationella hälso- och sjukvårdssystem).
Och så här snart 16 år senare verkar både politiker, patienter, fackföreningar och sjukvårdpersonal nöjda med det beslutet. Köerna har minskat, fler patienter får hjälp i tid och till exempel bakterieutbrott har minskat kraftigt.
Det är i stort bara det konservativa Tory-partiet i Skottland som fortfarande då och då hörs beklaga sig över den här förändringen.
Rapporten tar till exempel upp personalens situation på Nya Karolinska Sjukhuset, NKS, och nämner att klinikindelningen skrotades där mot personalens vilja, till förmån för en så kallad värdebaserad vård och processflödesmodell. Daniel Mathiesen skrev om NKS i Dagens Arena i våras: …”ett sjukhus som inte kan ta emot sjuka och till synes oändligt slukhål av ospecificerade fakturor.”
Den situationen står i bjärt kontrast till läget i Skottland, menar rapportförfattaren. Där motverkas toppstyre genom demokratiska beslutsvägar där både personal och allmänhet får vara med i processen och påverka.
Men KD-politikern Margaretha Åkerberg är mer skeptisk och lyfter istället fram Stockholms politiska lösningar som ett föredöme i en artikel i tidningen Vårdfokus:
– Vi har till exempel infört närsjukhus som nu kan avlasta akuterna och vi har den psykiatriska akutbilen, PAM, som ett mycket lyckat exempel. Det avgörande framöver är kompetensförsörjningen och där ser jag inget i den här rapporten om att Skottland skulle ha lyckats bättre, sade hon.
