EU-parlamentet röstade förra veckan för en ny ”green deal”, den nya gröna given, som har högre ambitioner för unionens miljöpolitik. Sverige kommer inte acceptera EU-kommissionens förslag om hur klimatomställningen ska finansieras. Socialdemokraterna, liksom de flesta svenska politiska partierna, vill dra ner på EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. 

EU-kommissionens förslag handlar om hur EU ska mobilisera tiotusen miljarder kronor till klimatomställningen fram till år 2030. Det är till viss del pengar ur EU:s budget, men främst stora lån och pengar från privata finansiärer. I den beräknade utgiftsplanen ska EU inrätta en fond på 1 000 miljarder kronor för rättvis omställning. De pengarna ska inte gå till investeringar i kärnkraft.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare uttalat sig att klimatet är vår generations absolut största utmaning, att mer behöver göras i Sverige och att vi också måste driva på frågan internationellt. Kolberoende länder som Polen och Tjeckien kommer att få mycket stora kostnader för sin omställning.

Enligt Magdalena Andersson ska Sveriges fokus vara att krympa budgeten så att den svenska medlemsavgiften värnas och att diskussionen ska handla om att rätta munnen efter matsäcken. Samtidigt aviserar EU-kommissionen tydligt att det behövs mer pengar utöver den EU-budget som finns nu för att klara klimatutmaningen. 

Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland vill se en annan fördelning av existerande pengar. Hon vill liksom Miljöpartiet se skarpare regler för att undvika greenwash för vissa sektorer. 

Den gröna gruppen i EU-parlamentet vill öronmärka åtminstone halva EU-budgeten till klimatarbetet. 

Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, anser att målen för utsläppsminskningarna är otillräckliga och är även kritisk till andra delar av EU:s nya gröna giv. Den handlar alltför mycket om att se den nödvändiga klimatomställningen som ett tillfälle för ”grön tillväxt” istället för att kräva stora reformer av till exempel EU:s jordbruks-, handels- och investeringspolitik, menar hon.

Det viktiga är ändå att sätta alla dessa argument och meningsskiljaktigheter i relation till situationens allvar. Vi har låtit årtionden gå utan att ta itu med klimatförändringarna, som är ett globalt hot som inte låter sig stoppas av nationsgränser. Konsekvenserna av klimatförändringarna blir värre för var dag vi inte gör något. 

På andra sidan jordklotet, i Australien, fortsätter bränderna, en tragedi utan motstycke för djur, natur och människor. Det som behövs är en social tipping point, en vändpunkt, där vi inser att vi måste hjälpas åt. Greta Thunberg och Fridays for future-rörelsen fick människor att demonstrera på gatorna men FN:s klimatkonferens i Madrid, Cop 25, med världens politiker blev en flopp. Kan Australiens inferno vara det uppvaknande vi behöver?

För när vi här i Europa räknar kronor, pund, euro och złoty betalar Australien allas vår klimatskuld. Inte enbart i djur- och människoliv – när hela skogar, arter och ekosystem slås ut – utan även i enorma kostnader i australiensiska dollar. Skadeanmälningar, från de som har försäkringar, strömmar in till försäkringsbolagen. Sydneyborna lever hälsofarligt sedan månader i röken från bränderna. Samhällssystem kollapsar, som exempelvis vattensystem, något som i förstone inte förknippas med bränder. Dricksvattnet förgiftas bland annat av aska. Katastrofer i klimatets spår pågår runt hela klotet. Detta är vad som händer när vi ingenting gör. 

En satsning på klimatet kan bara ses som en investering för en framtid att leva i, en i sammanhanget billig försäkring mot katastrof och lidande. Vi vill att politikerna ska göra det lätt för oss att göra rätt. Vi måste också göra det lätt för politikerna att fatta rätt beslut, genom att ge uttryck för den oro vi känner. 

Tillsammans kan vi skriva ett nytt manus till vår framtid, måla upp en ny vision eller bygga om samhället, beroende på vilka talanger vi har. 

Kanske det inte är så kallad ”grön tillväxt”, med satsningar på avancerad teknik som behövs, utan en investering i andra värden – ett enklare och lugnare liv i ett samhälle som fungerar i samklang med naturen. En tillvaro som inte bygger på att somliga människor lägger beslag på andras resurser. 

Efter ett och ett halvt sekel av industriell acceleration ser vi hur förutsättningarna för vår och många andra arters överlevnad hotas. Dessa förutsättningar utgörs av den ekologiska grunden, i form av ett stabilt ekosystem, biologisk mångfald, levande hav och jordar som ger mat och den sociala grunden: gemenskap, medmänsklighet och jämlikhet. Kan vi bryta oss loss från den globala ekonomin kan vi alla bli fritänkare.