De flesta myndighetschefer får sin lön fastställd av regeringen. När regeringen nyligen gjorde en ny lönerevision så höjdes lönerna med i snitt 2,4 procent. Men några fick betydligt mer än så, visar en granskning som tidningen Publikt gjort.

Socialstyrelsens chef Olivia Wigzell fick en löneökning på 6,6 procent, till 130 000 kronor i månaden. Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson fick en ökning på 4,5 procent, till en månadslön på 131100 kronor.

Tillsammans med specialpedagogiska myndighetens chef, som fick en höjning på 5,5 procent, och Anne Vadasz-Nilsson på Energimarknadsinspektionen, som fick ett påslag på lönen med 5,2 procent så är dessa de högsta procentuella höjningarna.

Men om löneökningarna har en koppling till arbetet med pandemin vill Claes Lindgren, chef för enheten för statlig arbetsgivarpolitik på finansdepartementet, inte kommentera.

– Det här är kollektiva regeringsbeslut och man går aldrig in och redovisar varför den ena har fått si eller den andra så, så det har jag ingen kommentar till, säger han till Publikt.

Beslutet om lönerevision gäller retroaktivt från den 1 oktober 2019. Men trots det så kan även prestationer som skett efter det datumet vägas in i beslutet, uppger Claes Lindgren. Han vill dock inte uttala sig om så har skett i något specifikt fall.

Högst absolut månadslön av myndighetscheferna har Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, som får 175 900 kronor i månaden efter en löneökning på 0,7 procent. Strax därefter hamnar rikspolischefen Anders Thornberg som nu har 170 700 kronor i månaden, efter en höjning på 2,4 procent.

Den genomsnittliga lönen för de chefer som får sin lön bestämd av regeringen ligger nu på 111 652 kronor i månaden. Snittlönen för män ligger på 500 kronor högre än kvinnornas.