För två veckor sedan gick Bolivias kommitté för covid-19 ut med att de skulle sätta elektriska fotbojor på de personer som har smittats av viruset. Invånarna har suttit i karantän sedan den 17 mars och spänningen samt demonstrationerna ökar dagligen. Andra åtgärder som fängelsestraff för dem som sprider fake news har också satts in. De som bryter mot landets nödåtgärder riskerar höga böter och upp till tio års fängelse, en auktoritär trend som märks även i Asien, där medborgarna i Kambodja lever under liknande strikta restriktioner.

Human rights watch är oroliga, trenden med hårdare åtgärder och ökad kontroll över vissa länders medborgare sprider sig. Redan auktoritära stater verkar se covid-19 som en möjlighet att utöka sin övervakning, en chans som först inte uppmärksammats då den paralyserande rädslan för viruset fått de flesta åtgärder att se nödvändiga ut. I Bolivias fall handlar det om dekret 4200, där artikel 13 tillåter regeringen att straffa den som sprider falska nyheter eller hetsar medborgarna till uppror. Human rights watch menar att detta i princip ger styret en möjlighet att fängsla alla som ifrågasätter eller diskuterar deras hantering av pandemin.

Vidare så har regeringen i Turkiet lyckats att få med en kontroll av sociala medier i deras åtgärder mot covid-19, plattformar med över en miljon personers räckvidd ska vara tillgängliga för regeringens möjlighet att redigera eller ta bort material. Författaren Yuval Noah Harari varnade om denna farliga trend i Financial Times, han menar att de åtgärder som sätts in under kristider på bara några timmar ofta kan ta flera år att sedan reformera när allt väl är över. Krisen kommer att ta slut men de beslut som vi tar medan den varar är samhällsjusteringar som många gånger kommer att stanna kvar.

Att regeringar har möjlighet att utöka sin övervakning av dess medborgare kan också innebära att medborgarna faktiskt har en chans att granska sina valda politiker. Yuval Noah Harari förklarar att auktoritära staters åtgärder kan slå tillbaka mot dem själva och leda till att verktyg skapas för att kunna genomskåda fenomen som korruption. Men givetvis är en tävling i vem som övervakar vem inte något vi bör sträva efter och det är viktigt att komma ihåg att övervakningssystem lätt kan gå överstyr. Friheten att röra på sig och säga vad man tycker är något vi i Sverige ofta tar för givet, det räcker att åka till Polen för att inse att något så simpelt inte är självklart.

I denna globala värld och dess olika sätt att bekämpa pandemin, bör vi stå kvar vid våra grundläggande värderingar och demokratiska rötter. Sveriges sätt att hantera covid-19 blir av utländska medier högt kritiserat, men kritikerna blundar för att olika länder har väldigt skilda utgångspunkter. Kultur, samhällsstrukturer samt ekonomin är olika aspekter som gör det möjligt för Sverige att vara ett land som rekommenderar sina medborgare, istället för att dirigera. Jag hoppas att vi kommer att kunna blicka tillbaka på det långsiktiga och demokratiska sättet som Sverige har hanterat pandemin på och lämna krisen bakom oss i en utmattad men rakryggad suck.