Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nu vänt sig till regeringen för att få garantier om att staten står för extrakostnader i vården, som utlovat.

I onsdags presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) vårbudgeten. Den var historisk på många sätt men en av de stora utgiftsposterna var 20 miljarder till kommuner och regioner.

Det mesta av detta – 15 miljarder – är statsbidrag med anledning av virusutbrottet.

– Det är mycket pengar, men vi ser inte att det kan täcka något annat än förlorade skatteintäkter – om vi skulle ha tur, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKR.

Kollektivtrafik gör förluster

Hon hänvisar till bedömningar från Konjunkturinstitutet (KI), som i sitt bästa scenario uppskattar skattebortfallet till ungefär den storleksordningen.

– Att 15 miljarder dessutom skulle räcka till att täcka förluster för kollektivtrafik, småflygplatser och annat, det går inte, säger hon.

Många kommuner gör nu insatser för att rädda sitt lokala näringsliv, till exempel genom att ge uppskov med hyror och kommunala avgifter. Om företag går i konkurs och människor förlorar jobbet så slår det direkt på skatteintäkterna.

Kollektivtrafiken är ett annat bekymmer, främst i större städer. Totalt beräknas kollektivtrafiken i landet nu tappa 1 miljard kronor i månaden.

– Det är ändå försiktigt räknat, ju längre det här pågår desto större blir förlusten när periodkort inte förnyas, säger Annika Wallenskog.

Löpande räkning

Regeringen och samarbetspartierna C och L har lovat att kommuner och regioner ska få ersättning för merkostnader på grund av covid-19 i hälso- och sjukvården. Tre miljarder har avsatts för detta i vårbudgeten, men regeringen beskriver det som att det i princip är löpande räkning som gäller.

– Jag vill upprepa, pengar kommer inte att vara ett problem i ert arbete med att begränsa smittspridningen och vårda sjuka, utan staten står för extraordinära kostnader som är kopplade till just det här virusutbrottet, oavsett vad notan hamnar på, sade statsminister Stefan Löfven (S) på fredagen,

Men SKR får det inte att gå ihop med hur regeringen har formulerat sig i förordningen, som styr stödet.

Där står att statsbidraget får ges ”i mån av tillgång på medel” och att Socialstyrelsen får prioritera mellan inkomna ansökningar.

– Tittar man på förordningen kan man bli orolig, säger Annika Wallenskog.

SKR har därför gjort en hemställan till regeringen, där den uppmanas att ge garantier för att skäliga merkostnader kommer att ersättas.

Dåliga erfarenheter

Till saken hör att SKR får dåliga vibbar av texten, eftersom den påminner om migrationskrisen.

– Exakt på det här sättet var ersättningen för migrationskostnader skriven, och där föranledde det jättestora problem, säger Annika Wallenskog.

Hon beskriver långa väntetider och byråkrati, att kommuner inte fick ersättning för allt man hade ansökt om eller att pengarna helt enkelt var slut.

– Det kunde ta år innan pengarna betalades ut. Vi vill verkligen inte att det ska upprepas, säger hon.

Ännu har regeringen inte svarat på SKR:s hemställan.

Coronakrisen kommer i ett läge där många kommuner och regioner redan hade en ansträngd ekonomi. Allt fler unga och ännu fler äldre gör att behoven av nya förskolor, skolor, sjukvård och äldreboenden ökar. Nu kommer lågkonjunkturen och försvårar kommunernas situation ytterligare.