Med dagens datormetoder och avancerade cellmodeller kan man ersätta en hel del djurförsök. Men samtidigt är den mänskliga kroppen så pass avancerad att vi ännu inte kan ta bort alla djurförsök, menar Elin Törnqvist, veterinär, forskare på Karolinska Institutet och sedan i våras ständig sekreterare för den nya 3R-akademin som hon bildat tillsammans med åtta andra forskare inom olika fält.

3R står för replace, reduce, refine – att ersätta, minska och förfina djurförsök. Även om Sverige idag har ett 3R-center vid Jordbruksverket som samordnar i frågan så behövs det en starkare forskarröst, menar 3R-akademin. Syftet med deras arbete är att få igång en annan typ av diskussion kring djurförsök, som fokuserar både på fördelar och nackdelar med olika forskningsmetoder.

Många fördomar

– Det finns mycket fördomar i båda läger. Bland de som är emot djurförsök handlar det om hur djurförsöken utförs och att det finns färdiga alternativ att använda istället. Bland de som är för djurförsök handlar det om fördomar om att djurfria alternativa metoder inte kan bli lika bra, säger hon.

Positionerna i diskussionen är ofta låsta. Men sanningen ligger någonstans däremellan, menar hon.

– Hur ett ämne tas upp och distribueras i kroppen är ett långt och komplicerat förlopp där det är svårt att hitta lika bra, alternativa metoder. Men om det finns kunskap om förloppet och om man tittar specifikt på upptaget eller hur en molekyl interagerar med en cell – måste man titta på det i ett djur då? Till exempel kan djurförsöksfria metoder i vissa fall vara minst lika bra eller bättre än djurförsök för att testa om en kemikalie orsakar allergi eller överkänslighet. Nya cell- och datormodeller gör att vi kan minska och ersätta tester på marsvin och möss, säger Elin Törnqvist.

Och det är just frågan om val av metod som de vill lyfta upp. Målet är att forskare ska bli mer öppna för alternativa metoder. Med fördomar och att vara emot varandra kommer man inte framåt. Att istället försöka mötas, förstå och inspirera varandra är vägen framåt.

Filmar studenter

För att visa hur attityden till djurförsök hos en människa kan förändras håller Elin Törnqvist just nu på att tillsammans med produktionsbolaget Film and Tell spela in en dokumentär kortfilm där de intervjuar studenter som läser ett masterprogram i toxikologi på Karolinska Institutet.

– Det är en internationell grupp från hela världen med olika bakgrund och syn på djurfrågor och relation till djur allmänt. De har en djup förståelse för problematiken samtidigt som de är i en process där de lär sig. Vi får följa studenterna under 1,5 år och hur de brottas med de här frågorna. De som från början tänkt att vi aldrig kommer kunna sluta använda djurförsök kanske ändrar sig, liksom de som från början säger att de aldrig kommer att använda djurförsök kanske kommer på att i just det här fallet skulle jag ändå behöva använda djurförsök.

Filmen vänder sig till såväl forskare som till myndigheter som fattar beslut baserat på djurförsöksdata, såsom Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket. Även företag som producerar läkemedel och kemikalier är en målgrupp. Hur ser samarbetet ut mellan dessa parter och skulle tilliten till försöksdjursfria metoder öka om de hade en mer kontinuerlig dialog?

– Frågan kan inte lösas enbart av de som utvecklar och genomför experiment. Riktlinjer hos myndigheter som gör riskbedömningar måste vara uppdaterade med dagens moderna forskning, och företag måste hålla sig à jour med både riktlinjer och forskning, säger Elin Törnqvist.

Även allmänheten är en målgrupp. Djurförsök väcker engagemang och filmen som finansieras av det svenska forskningsrådet Formas har även fått stöd från Svenska Flminstitutet. Förhoppningen är att den framöver ska kunna visas i någon av de stora tv-kanalerna.

Vill inte skuldbelägga

Att kunna prata om ämnet utan att bli osams och att inte skuldbelägga. Det är nyckeln till utveckling, menar Elin Törnqvist.

– Människor är ofta emot förändring då det upplevs som jobbigt och läskigt, och forskare är inte annorlunda där. Jag gissar att om man blir skuldbelagd av samhället så börjar man med att försvara sig, att förklara att ”ni förstår inte, det här är den bästa metoden”. Och om man har gjort samma typ av studier i 30 år är det svårt att gå ut och säga att det var fel utifrån vad vi vet idag.

Hon berättar om forskare som ifrågasätter sina val av forskningsmetoder och är öppna för utveckling och alternativa metoder, men att det också finns många forskare som av olika anledningar är mer traditionella i sitt val av metoder. För att göra dessa forskare intresserade av 3R-utveckling behövs en öppnare debatt.

– Här kan 3R-akademin hjälpa till att överbrygga eftersom vi representerar många olika typer av forskare. Vi är själva forskare och har kunskap både om djurförsök, alternativ och forskningsetik. Djurförsöksfrågan är mer nyanserad än vad som kommer fram i den offentliga debatten och det är få som är bara för eller emot djurförsök. Jag tror att alla skulle önska att djurförsök inte behövdes, samtidigt som det finns en förståelse för att djurförsök idag bidrar till utveckling av läkemedel som kan rädda livet på många människor och till forskning som kan skydda djur och miljö.