En anläggning för uppåt 20 miljarder kronor, som kan ge hundratals jobb – och bli först i världen med nästan fossilfritt stål. Det är planen som stålbolaget SSAB, Vattenfall och gruvföretaget LKAB:s projekt Hybrit nu sätter i verket. Anläggningen ska börja byggas 2023 och tas i drift två år därefter.

Och nu startar processen för att hitta en lämplig plats, meddelar SSAB i ett pressmeddelande. Alternativen är LKAB:s industriområde i Vitåfors i Malmberget, och Svartöns industriområde i Luleå där SSAB:s stålverk och LKAB:s malmhamn är belägna.

– Vi vill bygga anläggningen i Norrbotten. Här finns god tillgång till fossilfri el, kompetens och ett nära samarbete med akademi och samhälle, säger Martin Pei, teknisk direktör, för SSAB och ordförande för Hybrit.

Förutom att säkra jobb skulle anläggningen attrahera kompetens och bidra till klimatnyttan både på nationell och global nivå, menar kommunstyrelsens ordförande i Gällivare, Henrik Ölvebo (MP) – som hoppas på en placering i Vitåfors.

– Detta är ett mycket glädjande besked. En etablering av den omfattningen har stor betydelse inte bara för Gällivare utan för hela Norrlands inland, säger han i ett pressmeddelande.

Pilotanläggning snart klar

Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda utsläppare. Hybrit står för ”hydrogen breakthrough ironmaking technology”, och i projektet ska järmalmen processas med vätgas i stället för med kol. Slutprodukten är så kallad järnsvamp, som sedan vidareförädlas till stål i elektriska ugnar. Den nya anläggningen har potential att minska landets totala koldioxidutsläpp med tio procent. Restprodukten är vatten.

I sommar ska en av projektets pilotanläggningar vara klar i Luleå.

– Vi har lärt oss otroligt mycket och löst många problem under resans gång, och att tekniken kommer att fungera, det känner vi oss väldigt säkra på, säger SSAB:s vd Martin Lindqvist till Sveriges radio.

Inför bygget av den storskaliga anläggningar startar samråd samråd med myndigheter, organisationer och allmänheten nu i juni och pågår till och med september. Före investeringsbeslut krävs även tillståndsprövning och andra utredningar. År 2025 beräknas tillverkningen vara i gång i stor skala.

Nästan fossilfritt

Men helt fossilfritt blir inte stålet. Det beror på att grafit med fossilt ursprung krävs i de elektriska så kallade ljusbågsugnarna som ska användas.

– Det är väldigt speciellt kol som krävs i grafitelektroderna. Så i dag ser vi ingen möjlighet att ersätta de fossila grafitelektroderna i ljusbågsugnen, säger SSAB:s teknikchef Martin Pei till Ny teknik.

Dessutom tillsätts vid smältningen kalk, för att binda svavel och fosfor som annars skulle skada stålet, liksom vissa legeringar som innehåller fossilt kol. Bådadera ger upphov till koldioxidutsläpp.

Totalt räknar SSAB med 25 kilo fossila koldioxidutsläpp per ton tillverkat stål, som kan jämföras med dagens 1600 kilo.

– Det är tillräckligt försumbart för att kalla det för fossilfritt stål, säger Martin Pei till Ny teknik.