En del växter kräver stort utrymme för att trivas. Chili och tomater vill gärna ha lika mycket utrymme under jord som ovan jord. Det gör att de helst ska odlas på friland. Samtidigt är de båda känsliga för kyla vilket gör att de inte går att odla hur lätt som helst utomhus i vårt klimat. Lösningen kan vara att odla dem i större behållare.
Tomater, paprika och chili
Många odlar tomater direkt i säckar med jord. Det är inte den allra elegantaste lösningen, men fungerar bra för den som inte bryr sig så mycket om hur det ser ut. Skär ett hål i säcken och plantera tomatplantorna direkt i en påse på 20 liter eller liknande och ställ påsen på en varm och solig plats. I ett hörn på balkongen eller där du får plats.
Ett knep för att få fart på tomatodlandet är att ta skott. Tomater mår bra av att man tar bort de små skott som kommer i vecken mellan grenarna, det kallas för att tjuvas. De skotten går bra att rota för att få nya plantor. En del moderna tomatsorter behöver inte tjuvas egentligen, men bildar ändå nya grenar som går att ställa i ett glas med vatten.
Eftersom tomater tar rätt lång tid på sig för att gro och växa kan man spara många veckor på det sättet. Chilipeppar och paprika tillhör de växter som är mest tacksamma för att få ordentligt med utrymme för rötterna. De växer som allra bäst när de har minst 10 liter jord att sträcka ut sig i. Det innebär att det blir mindre utrymme för andra växter. Men också det går att lösa.
Oftast brukar man toppa chili och paprika rätt tidigt för att de inte bara ska bli en lång stängel med en liten tofs i toppen. Chili blommar i grenklykorna och en lång stam ger inga frukter utom i toppen. Så för att få mycket frukt gäller det att se till att plantan bli buskig och fin. Men genom att inte toppa för tidigt skapas utrymme för fler växter under plantan. Det här öppnar för att kombinera växter av olika typer i samma kruka eller hink.
Kaosodling
På balkonger och mindre utrymmen blir det lätt onödigt glest mellan växterna. Små, taniga salladsplantor tar upp mycket yta utan att behöva särskilt mycket utrymme på höjden. Genom att odla olika växter i samma kruka går det att utnyttja den yta man har effektivare.
Sallad, smultron och många kryddväxter gör inte mycket väsen av sig och nöjer sig med någon decimeters utrymme på höjden. Samtidigt har de inte så stora rotsystem. Det innebär att de lätt går att odla i samma kruka som en paprikaplanta eller någon annan storvuxen växt. Låt paprikan eller chilin växa sig lite längre än vanligt innan du toppar den och plantera sedan mindre växter under den.
Ibland måste man hålla efter de större plantorna, de sätter gärna nya grenar lägre ner efter hand, men de tar ingen skada av att du skär bort dem så länge som det finns friska, gröna kvistar och blad i toppen.
På sjuttiotalet var olika sådana metoder populära och det finns böcker på biblioteket bland annat om rutodling som gick ut på ungefär samma sak. Rädisor kan få plats mellan timjan och basilika medan en paprikaplanta får sträcka ut sig på höjden. Ofta petar jag bara ner lite fröer här och där och låter det växa som verkar trivas. Till och med i krukor med mer traditionella krukväxter.
Physalis
I år odlar jag en massa physalis. Jag köpte fröer i vintras och har dragit upp ett gäng plantor från dem, men det går lika bra att odla dem från fröer från affären. Physalis är en av de enklaste växter jag har odlat. De trotsar allt motstånd och är extremt lätta att ta skott av. De begränsas i sitt växtsätt av hur mycket jordutrymme de får och är därför perfekt för den som vill ha mycket grönska på liten yta.
Så några fröer så fort som möjligt och ge dem ordentligt med ljus nu så har du ordentliga buskar om några månader. Precis som chili är det bra att toppa dem när de blir någon halvmeter höga så att de förgrenar sig ordentligt. Under en av mina physalis som växer i en trettioliters plastlåda med några hål borrade i botten växer det ett par bondbönor och en nyazeeländsk spenatplanta slingrar sig upp runt den. Där växer också lite ruccola. Allt för att utnyttja utrymmet maximalt.
Potatis i hink
Potatis är egentligen rätt onödigt att odla för den som inte har ordentligt med friland. Men det är något speciellt med att koka en kastrull med sina alldeles egenhändigt odlade småpotatisar. Närjag växte upp odlade mamma alltid några rader potatis av samma skäl och de potatisarna smakade alltid lite extra gott. Hon satte dill mellan plantorna och skötte dem som om de vore bäbisar.
Ett roligt sätt att odla potatis på liten yta är att odla dem på höjden i en stor hink eller kruka. Det vi äter är ju knölar som bildas på potatisens rötter för att plantan ska kunna spara näring och vätska. Om plantans rotsystem hindras från att sprida ut sig på bredden kommer den inte att kunna bilda så många potatisar. Men genom att istället tvinga den att växa på höjden kan man kompensera bristen på utrymme.
Lägg en potatis i ett soligt fönster och vänta någon vecka eller två. Då kommer den att utveckla rötter. Varje potatis är nämligen grunden på en ny potatisplanta och de stimuleras att växa till sig genom att belysas. Häll sedan någon decimeter jord i botten på en hink eller stor kruka, plantera potatisen och fyll på med ytterligare någon decimeter med jord.
Det är bra om krukan eller hinken har hål i botten, annars kan vatten lätt samlas längst ner. Lecakulor eller grovt grus är en nödlösning, men också då kan det lätt bli för blött i krukan. Ställ den åtminstone inte så att det riskerar att regna ner i den om den inte är väldränderad.
När plantan sen vuxit till sig lite grann fyller du på med lite mer jord, så att stammen på plantan täcks, men bladen fortfarande sticker upp. Då kommer plantan att bilda rötter i jorden och rötter innebär potatisar. Fortsätt att fylla på med jord tills hinken är full och skörda när den har blommat. Det brukar ta ungefär tre månader.
