I Kina har koldioxidutsläppen minskat med minst 25 procent sedan coronautbrottet, till stor del till följd av stillastående fabriker. Runt om i världen stannar bilar i garagen och flygplan i hangarerna.

På kort sikt råder ingen tvekan om att coronapandemin haft positiva bieffekter för klimatet, men vad som sker när den är över är en öppen fråga. 2010, när förra finanskrisen var över ökade utsläppen mer än något annat år. I miljörörelsen förbereder man sig nu för att försöka pressa fram en annan utveckling den här gången.

– Det är bråda tider för oss. Vi har vetat i åratal att det kommer en ekonomisk kris och förstått att när den kommer är det viktigt att vi ser till att det inte blir som efter finanskrisen utan att människor och planeten sätts främst, säger Isadora Wronski, tillförordnad Sverigechef på Greenpeace.

Enorma stimulanspaket för att få fart på ekonomin förväntas när pandemin är över. Hur de utformas är avgörande, menar Isadora Wronski.

– Ska man hjälpa industrier måste det villkoras med snabb omställning i linje med vad forskningen kräver. Det handlar inte om mål som ska uppnås 2050, vi har sju, åtta år på oss innan vår koldiodixbudget är helt förbrukad, säger hon.

"Finns handlingskraft att ställa om"

Isadora Wronski betonar att det inte kan handla om enskilda satsningar utan måste handla om att omskapa samhället i grunden.

– Det är nu vi har möjlighet till genomgripande systemförändringar. Vi behöver skydda ekosystem både till havs och på land, ställa om hela vårt jordbruk och sätta upp andra spelregler för de ekonomiska och finansiella systemen. Vi måste lösa många frågor på samma gång.

Också Jordens vänners ordförande Mikael Sundström tror att förutsättningarna för att politikerna ska ha klimatet i åtanke är bättre nu än efter finanskrisen.

– Det tryck som fanns i klimatfrågan innan pandemin kommer att fortleva. De senaste åren har fokus skiftat från vad du som individ kan göra till de största utsläpparna. Det går inte längre för stora företag att gömma sig bakom att vi ska sortera sopor, säger han.

De kraftfulla åtgärder som nu genomförs och människors snabbt ändrade beteenden väcker hopp, även om det handlar om tillfälliga förändringar, menar Mikael Sundström.

– Vi har haft känslan av att vara fastlåsta i system som inte går att förändra. Nu ser vi att när politiker och samhälle vill så finns det verkligen handlingskraft att ställa om, säger han.

De stora utsläppsminskningarna till följd av bekämpningen av smittan borde få de som anser att ekonomisk tillväxt krävs för en hållbar utveckling att tänka om, menar Mikael Sundström.

– Från förespråkarna av business as usual har vi ofta fått höra att  det krävs ekonomisk tillväxt för att ha råd med omställning. Det har varit skitsnack hela tiden. Ökningar och minskningar av utsläppen följer alltid upp- och nedgångarna i ekonomin, oavsett eventuella satsningar på grön teknik. Tillväxtsamhället kommer aldrig vara lösningen på klimatkrisen.