– Vår slutsats är att det finns två möjliga sätt att förhindra smitta inomhus. Dels att öka luftomsättningen, att vädra, och att använda munskydd, säger Staffan Normark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd, till TT.

Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp för corona, som han leder, har gått igenom alla relevanta vetenskapliga studier som publicerats fram till alldeles nyligen i höst, och har nu kommit fram med en entydig rekommendation om munskydd och vädring för smittminskning inomhus.

Minskar antalet partiklar

– Munskydd minskar antalet partiklar som går ut från den som är smittad, och antalet partiklar som går in i den som riskerar att smittas. Viruset kan vara luftburet, enligt de studier som Kungliga Vetenskapsakademin gått igenom, och munskydden hindrar då de små, små vattendropparna. Men för att skydda mot smitta måste munskyddet täcka både näsa och mun.

Även bättre ventilation är viktig om man vistas länge med andra människor. Detta slås fast i den första rapporten om covid-19 från Vetenskapsakademien.

Han förklarar att tiden då man vistas i inomhusmiljön är viktig. Ju längre tid, desto större risk.

– Det är inte minuter, utan timmar. Det är fråga om hur många andetag man tar.

Det innebär att den som sitter länge i en inomhusmiljö, som exempelvis i ett öppet kontorslandskap, bör ha munskydd på sig som täcker både näsa och mun, enligt Normark.

FHM har avfärdat

Folkhälsomyndigheten har hittills avfärdat munskydden. Effekterna är oklara, och de är svåra att använda rätt, enligt myndigheten. Även på torsdagen tillbakavisade Folkhälsomyndighetens avdelningschef Karin Tegmark Wisell en generell rekommendation om munskydden i exempelvis kollektivtrafik.

– Användningen är omdiskuterad, och kunskapsläget är osäkert. Men munskydd kan vara ett tilläggsverktyg i trånga utrymmen och situationer där man inte kan hålla avstånd. Men vi ser inte att det är aktuellt i nuläget att rekommendera munskydd.

Avstånd är viktigare, understryker hon, och munskyddsrekommendationer skulle kunna göra att man känner sig säker och inte håller avståndet.

Men detta ger inte Staffan Normark mycket för.

– Man måste använda alla verktygen som finns, både munskydd och social distans. Vi har inte hittat några belägg för att munskydd ökar smittrisken.

Karin Tegmark Wisell säger dock att Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta att titta på munskyddsfrågan. Det som skulle kunna få myndigheten att ändra sin rekommendation skulle kunna vara att antalet fall ökar, eller att andra åtgärder inte visar sig ha effekt, förklarar hon.

Normark avfärdar Folkhälsomyndighetens argumentet om att munskydd skulle kunna invagga falsk säkerhet och därmed öka smittspridningen. Han tillbakavisar också invändningar om att folk inte skulle kunna hantera munskydden rätt, och att de därigenom skulle innebära en fara.

– Det är fullständigt nys, betydligt överdrivet.

Ökad medvetenhet

Däremot skapar munskydd en ökad medvetenhet om att smittan finns, förklarar han.

Men vem ska man lita på, er rekommendation eller på Folkhälsomyndighetens?

– Vår uppgift är bara att sammanställa studier. Till syvende och sist är det regeringen som får avgöra.

Vad ska ni göra med den information ni fått fram?

– Vi är en akademi, vi är ingen lobbygrupp. Vi har gott belägg för att ställa oss bakom munskydd. Men vi har pratat med socialdepartementet.

Han konstaterar också att Sverige nu är alldeles ensamt i hela världen om att inte rekommendera munskydd. Bland annat Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, Världshälsoorganisationen WHO och amerikanska myndigheter rekommenderar alla munskydd.

Danmark införde krav på munskydd den 29 oktober. Norge har nu också rekommendationer om munskydd. Det ska bli spännande att följa Danmarks kurvor, säger Staffan Normark.

Expertgruppen bildades i höstas och ska granska det vetenskapliga kunskapsläget om coronaviruset. Denna rapport om munskydd och vädring är en delrapport.