Bebisar som stjäls från fattiga mammor och kan beställas på statliga sjukhus och som sedan säljs vidare till barnlösa som har råd att betala för det. Det är en växande svart marknad i Nairobi i Kenya, som BBC har gjort en granskning av.
Rebecca blev av med sin son för nästan tio år sedan. Då var han ett år och hon 16. Utan pengar att betala sina skolavgifter och en pappa till barnet som lovat giftermål men sedan försvunnit var hon ett lätt byte på Nairobis gator. En kväll när hon var påverkad efter att ha sniffat jetbränsle så tog någon sonen utan att hon märkte det.
– Trots att jag har andra barn var han min förstfödde, han gjorde mig till mamma. Jag har sökt i varje barncentrum, i Kiambu, Kayole, och jag har aldrig hittat honom, säger Rebecca till BBC.
Under ett års tid gick några journalister från BBC:s team Africa Eye på djupet kring den svarta handeln med bebisar och små barn i Nairobi i Kenya. Deras berättelse visar på ett system där fattiga personer kan tjäna en rejäl hacka genom att ta barn från mammor som även de är fattiga och många gånger är hemlösa eller har problem med droger. De stötte också på tjänstemän på statliga sjukhus som kan förse dig med ett barn mot beställning och små, olagliga gatukliniker med förlossningsrum som ofta säljer de barn som mammorna inte kan ta hand om.
Ett underrapporterat problem
50 000 kenyanska shilling för en flicka och 80 000 för en pojke, det är det ungefärliga värdet på marknaden, vilket motsvarar cirka 4000 och 6300 svenska kronor. Så mycket får de som stjäl barnen, men de är bara mellanhänder. Den som ordnar affären med slutköparen tjänar troligtvis mycket mer.
Hur omfattande denna handel är finns det ingen tillförlitlig statistik på. Frivilligorganisationen Missing child Kenya säger till BBC att de under de fyra år som de funnits har arbetat med omkring 600 fall.
Det är ett underrapporterat problem, menar de, och säger att orsaken till det troligen är att offren ofta är sårbara kvinnor såsom Rebecca, utan en stark röst i samhället.
– Underrapporteringen har en stark korrelation med offrens ekonomiska status. De saknar resurser, nätverk och information för att kunna gå någonstans och säga ”Hej, kan någon följa upp mitt försvunna barn?”, säger organisationens grundare Maryana Munyendo till BBC.
Ses som mindre viktiga brottsoffer
Chanserna för dessa kvinnor att få återse sina barn är mycket små, förklarar hon. De myndigheter som jobbar med ämnet är underfinansierade och många gånger ses kvinnorna helt enkelt som mindre viktiga brottsoffer på grund av sin redan utsatta situation.
Drivkrafterna bakom denna svarthandel har mycket att göra med ett kulturellt stigma kring infertilitet. Ofta är kvinnor som inte kan få barn beredda att betala för ett barn.
– Infertilitet är inte bra för en kvinna i ett afrikanskt äktenskap. Du förväntas få ett barn och det borde vara en pojke. Om du inte kan så kanske du blir utsparkad från ditt hem. Så vad gör du? Du stjäl ett barn, säger Maryana Munyendo till BBC.
