Världen rustar och krigsindustrin går för högtryck trots pandemin. Senast i raden av länder som ökar sin militärbudget är Storbritannien. I går onsdag presenterade premiärminister Boris Johnson landets största försvarssatsning på 30 år när man utökar en redan hög försvarsbudget med motsvarande 200 miljarder kronor under fyra år.

Extra miljarderna, kommer att fördelas över fyra år. För 2020 – 2021 har det brittiska försvarsdepartementet redan antagit en budget på nästan 41,5 miljarder pund, 475 miljarder kronor.

”Jag har tagit detta beslut eftersom försvaret av riket måste komma först”, sade Boris Johnson i ett uttalande onsdag.

I uttalandet beskriver Boris Johnson hur den ”internationella situationen blivit farligare än någonsin sedan kalla kriget” och att ”Storbritannien måste vara trogen mot vår historia och stå tillsammans med våra allierade”
Boris Johnson lovade att avsluta Storbritanniens ”era av reträtt” och stärka landets globala inflytande

Tjänstemän inom det brittiska försvarsdepartementet uppgav till CNN att miljarderna bland annat kommer användas till att förbättra cyber- och rymdförsvar och täppa till svagheter i försvarsarsenalen. 

En del av pengarna kommer också att avsättas till gemensamma forskningsinsatser för nya vapen med USA, bland annat projekt som hypersoniska missiler (supersnabba vapen) och riktade energivapen.

Världens militärutgifter 1 917 miljarder dollar

Det är inte bara Storbritannien som satsar på militär upprustning. Världens gemensamma militärutgifter trappades upp betydligt i fjol enligt fredsforskningsinstitutet Sipri senaste rapport för 2019.

Totalt spenderade världens länder drygt 1 900 miljarder dollar på militära utgifter 2019, eller 2 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP), vilket innebär ungefär 249 dollar per person – den högsta siffran på tio år.

Mest pengar av alla länder la USA på militära utgifter – 732 miljarder dollarna, runt 7 300 miljarder kronor. Vilket är 38 procent av hela världens sammanlagda militära utgifter. Enbart den amerikanska ökningen mellan 2018 och 2019 är i samma storlek som Tysklands totala utgifter på 490 miljarder kronor.

Peter Hultqvist: "Största ökningen sedan 1950-talet"

Sverige hänger på trenden. De militära utgifterna var förra året, enligt Sipri, 59 miljarder kronor. Enligt det senaste försvarsbeslutet kommer siffran öka och vara på minst 89 miljarder kronor år 2025.

Sverige ökade sina militära utgifter med 85 procent mellan åren 2014–2025.

Det här är den största procentuella höjningen av anslagen till det militära försvaret sedan 1950-talet” – Försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff den 15 oktober i år.

Försvarsministern Peter Hultqvist (S) sa också vid pressträffen att Sveriges nedrustning som inleddes runt 2000-talet och bröts 2015 var ett misstag.

Svenska Freds: Vad skulle pengarna räcka till?

Svenska freds är inte oväntat kritiska till att allt mer pengar läggs på militären och när försvarsministern Peter Hultqvist i höstas presenterade regeringens ökade satsningar var Svenska Freds snabbt ut med sin kritik.

– En ökad försvarsbudget är inte detsamma som ökad säkerhet, och kan få stora konsekvenser för andra satsningar som gör oss säkra. Den nya överenskommelsen om försvarsbudgeten mellan S, MP, C och L är en ineffektiv felprioritering, sa Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds och fortsatte:

– Vi efterfrågar en bred politisk överenskommelse om att satsa på mänsklig säkerhet – det vore en mycket bättre investering. Säkra förlossningar, sjukvård och skolor tillgängliga för alla är också säkerhetspolitik.

Då Peter Hultqvist presenterade regeringens ökade militära upprustning presenterade Svenska Freds några exempel vad pengarna istället skulle kunna användas till:

• Kostnaden för ett JAS-plan räcker till att finansiera 35 714 säkra förlossningar och kan lösa delar av den pågående förlossningskrisen. Regeringen har beställt 60 nya Jas Gripenplan.
• Istället för att låta Saab utveckla 2 ubåtar (8,2 miljarder kronor) vilket motsvarar nästan två årsbudgetar för att stoppa klimatförändringarna.