En brand har utbrutit i ett migrantläger på en grekisk ö, berättar TT. Lägrets invånare har andra bekymmer än vad de kallas i svenska medier, men i alla fall. Migrantläger?
En migrant är någon som flyttar en längre sträcka. Inte nödvändigtvis en människa, exempelvis migrerar flyttfåglar, men här handlar det om människor. Man kan emigrera och immigrera, flytta ut ur ett land och in i ett annat, men en kinesisk migrantarbetare har flyttat från en del av Kina till en annan. Svenskar som bosätter sig på Gran Canaria kallas å andra sidan sällan migranter, och inte hamnar de i några läger heller.
Mer aktiva
Förra veckan rapporterade Syre kort om branden i lägret på den grekiska ön. Vi började diskutera om vi verkligen skulle skriva migrantläger. Om det inte var flyktingar det handlade om. Av allt att döma hade de flytt, om det nu var från krig, hunger, missväxt, förföljelse eller allt detta tillsammans. De hade gett sig av på farliga vägar, utan någonstans att ta vägen, från något värre än ett överfyllt tältläger i november. Så varför inte flyktingar?
Någon tyckte att migranter var bättre för att det lät mer aktivt. Flyktingar låter som några som det bara är synd om, menade hen. Men varför det? undrade jag. Att fly från en omöjlig situation är en aktiv handling, och bara för att någon är i en svår situation är det inte allt den är.
UNHCR:s definitioner
Men det finns en annan aspekt också. FN:s flyktingorgan UNHCR skriver på sin hemsida att det är viktigt att skilja mellan flyktingar och migranter, och flyktingar definierar de som människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse och ofta måste söka skydd i ett annat land.
De blir erkända flyktingar därför att det är för farligt för dem att återvända hem. De behöver en fristad någon annanstans. Att bli nekad asyl kan få dödliga konsekvenser.
Migranter, däremot, väljer att flytta, kanske för att få ett bättre liv, få jobb eller en chans att utbilda sig.
Till skillnad från flyktingar som inte kan återvända hem i säkerhet möter migranter inga sådana hinder. Om de väljer att återvända hem kommer de att få skydd av sin egen regering
skriver UNHCR. De förklarar att länder enligt internationell rätt har ett ansvar för flyktingar som de inte har för migranter, och att den rätten kan urholkas om man suddar till gränsen.
I rättsliga sammanhang är det förstås viktigt att göra den skillnaden. Men om vi låter det avgöra vilka ord vi ska använda annars finns risken att ett beslut på Migrationsverket avgör hur du och jag ska se på en människa som har flytt.
Bananer och bär
Det finns ofta anledning att skilja mellan facktermer och allmänspråkliga uttryck – ta till exempel ord för växter och växtdelar som man äter. För en botaniker är bananen ett bär, och tomaten också. Avokadon är en frukt, cashewnöten är ett frö från en stenfrukt medan hasselnötter, kastanjer och ekollon är nötter på riktigt. Grönsaker finns inte ens i botanikens värld, det är rötter och rotklumpar, frukter och blad vi äter.
Ändå ber jag inte min sambo köpa bär, frukt och rötter om jag vill ha tomater, avokado och kålrabbi. Jag säger grönsaker.
Begrepp som nötter, bär och frukt är gamla, de beskriver dem som matvaror, inte vilken biologisk roll de spelar. När man studerar botanik finns det en anledning att kalla bananen för bär och skippa begreppet grönsaker. När man lagar mat är det en annan sak.
På samma sätt har människor både flytt och flyttat långt innan UNHCR var påtänkt. Och det finns en gråzon: om ön du bor på dränks i havet, flyr du när du lämnar den, eller är du på jakt efter ett bättre liv? Eller om folkgruppen du tillhör trakasseras och inte har rätt att arbeta, bo eller utbilda sig?
Både och
Syftet med den hårda uppdelningen är förstås att skydda dem som UNHCR verkligen vill kalla flyktingar. Det är deras uppgift, men uppdelningen lämnar inget utrymme för att den som inte har fått asyl kanske ändå inte kan återvända. Och så är det ju ibland.
Men vad säger UNHCR då om dem som samlas upp i läger på grekiska öar och andra ställen? Jo, de säger så här:
Faktum är att de kan vara både och. De flesta människor som anländer till Italien och Grekland kommer från krigshärjade länder, eller som av andra orsaker har tvingats lämna sitt hemland och behöver internationellt skydd. Ett mindre antal kommer från andra länder, och för många av dem skulle begreppet ’migrant’ vara korrekt.
En tidning är inget rättsligt dokument och ingen vetenskaplig avhandling. Det finns förstås sammanhang där vi ändå bör hålla oss till en viss terminologi, men i huvudsak är det allmänspråket som är tidningens verktyg.
Tomater kan vara grönsaker, utom i en artikel som handlar om hur de fungerar biologiskt. Vi behöver inte kalla jordgubbar för skenfrukter med nötter på – det går bra att kalla dem för bär.
Och vi kan kalla människor för flyktingar om de har flytt, bara vi är tydliga med deras rättsliga status när det är den det handlar om.
