Vi behöver en civilisation som bygger på biologisk mångfald. Annars kan vi inte fortsätta att leva på jorden, skriver Vandana Shiva på veckans Under ytan.
Jorden är en levande planet och skapar liv. Under mer än fyra miljarder år har jorden utvecklat en rik biologisk mångfald – bestående av ett överflöd av olika levande organismer och ekosystem – som kan möta våra behov och upprätthålla livet.
Genom den biologiska mångfalden och biosfärens levande funktioner reglerar jorden temperaturen och klimatet och har skapat förutsättningar för vår arts utveckling. Detta är vad Nasa-forskaren James Lovelock kommit fram till i sitt arbete tillsammans med Lynn Margulis, genom studier av de processer där levande organismer producerar och avlägsnar gaser från atmosfären.
Jorden är en självreglerande levande organism och livet på jorden skapar förutsättningarna för att livet ska kunna bibehållas och utvecklas. Den så kallade Gaia-hypotesen föddes på 1970-talet och var inom forskningen ett återuppväckande av tanken på en levande jord.
Jorden fossiliserade en del av det levande kolet och förvandlade det till dött kol som lagrades i underjorden. Och där borde vi ha lämnat det. All den kol, de bränslen och naturgaser som vi förbränner och utvinner för att driva dagens oljebaserade ekonomi bildades för över 600 miljoner år sedan. Varje år förbränner vi miljontals år av naturens arbete. Detta är skälet till att kolcykeln har rubbats.
Mångfald och klimat
Några århundranden med en civilisation baserad på fossila bränslen har inneburit att vår överlevnad blivit hotad på grund av att jordens kolcykel rubbats.
Det har lett till att avgörande klimatsystem och självreglerande processer störts och till att olika arter utrotas i en hastighet som är tusen gånger högre än den normala. Sambanden är täta mellan biologiska mångfald och klimatförändringar.
En övergång till en civilisation som är baserad på biologisk mångfald är avgörande för vår överlevnad. Människans tid på jorden kommer vara över om vi fortsätter på inslagen väg med fossila bränslen.
Skogarna bränns ner
Ett exempel är mat- och jordbrukssystemen. På jorden finns uppskattningsvis 300 000 ätliga växter, men den samlade globala mänskligheten använder bara 200 av dessa. Och enligt en artikel i New Scientist kommer hälften av det växtbaserade protein och de kalorier som konsumeras endast från tre av dessa: majs, ris och vete. Detta samtidigt som endast tio procent av den soja som odlas används som mat för människor.
Resten används som djurfoder eller för att tillverka biobränslen. Vårt nuvarande jordbrukssystem är inte i första hand ett matsystem, utan ett industriellt system, och det är inte hållbart.
Tio procent av jordens biologiska mångfald återfinns i regnskogarna i Amazonas. Nu bränns dessa rika skogar ned för att ge plats för odlingar av genmodifierade sojagrödor.
Monokulturer
En färsk rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, belyser hur klimatproblemen börjar med hur vi hanterar jordarna. Vi har återkommande fått höra att monokulturer av grödor som upp drivs med kraftig användning av kemiska gödningsmedel och bekämpningsmedel är nödvändiga för att kunna ge mat åt världens befolkning.
Det industriella jordbruket bär ansvar för 75 procent av förstörelsen av marker, vatten och den biologiska mångfalden på jorden.
Tre fjärdedelar av de totala jordbruksmarkerna används av det industriella jordbruk som är baserat på fossila bränslen och hög användning av kemiska produkter för monokulturer – samtidigt som dessa odlingar bara producerar 30 procent av den mat vi äter. Detta medan de små jordbruk som bedrivs på 25 procent av de totala jordbruksmarkerna producerar övriga 70 procent av maten.
Det industriella jordbruket bär ansvar för 75 procent av förstörelsen av marker, vatten och den biologiska mångfalden på jorden. Om andelen mat som människor äter från det fossilbaserade industriella jordbruket skulle öka till 40 procent så skulle planeten dö. Och på en död planet finns varken liv eller mat.
Ekojordbruk binder koldioxid
Vid sidan av koldioxidutsläppen som det industriella jordbruket direkt orsakar står det även bakom utsläpp av kväveoxid medan fabriker och matavfall orsakar metanutsläpp.
Tillverkningen av konstgödsel är mycket energiintensiv. Den energi som år 2000 användes för att tillverka konstgödsel motsvarade 191 miljarder liter diesel, en siffra som beräknats stiga till 277 miljarder liter till 2030. Detta är en starkt bidragande orsak till klimatförändringarna, som dock sällan uppmärksammas.
För att människan ska kunna överleva är det avgörande med en övergång till ett system som grundas på biologisk mångfald och ekologiska processer. Det viktigaste är en övergång från fossila bränslen till levande processer.
Ekologiska jordbruk, där man samarbetar med naturen, innebär att överflödig koldioxid från atmosfären, där det inte hör hemma, återförs till jordarna genom fotosyntesen. Det leder också till att jordarna blir bättre på att lagra vatten, vilket ökar motståndskraften när torka, översvämningar och andra extrema klimatfenomen blir fler.
Ekologiska jordbruk har potentialen att binda 52 gigaton koldioxid, vilket är den mängd som måste tas bort ur atmosfären för att kunna hålla temperaturökningen under 2 grader Celsius.
Men ett hållbart jordbruk erbjuder inte bara ett svar på klimatkrisen utan utgör också en lösning på problemen med ständig hunger – som uppskattningsvis en miljard människor lider av. Ekologiska jordbruk producerar mer näring per hektar och kan därmed skapa mer mat åt fler människor på mindre åkermark.
En längre version av denna artikel har även publicerats av Truthout. Denna återpublicering utgör en del av den journalistiska satsningen Covering Climate Now, där över 250 nyhetsorganisationer samarbetar för att stärka bevakningen av klimatfrågor.
