I Indien tillverkas i dag lejonparten av världens läkemedel med utgångna patent, så kallad generika. Centrum för produktionen är staden Hyderabad, där hundratals läkemedelsbolag har förlagt fabriker. Flera studier har visat på höga koncentrationer läkemedelsrester i stadens lokala vattendrag, där bland annat stora mängder antibiotika och multiresistenta bakterier har hittats.

– Människor utsätts för oacceptabla risker, säger rapportförfattaren Anna Åkerblom till Dagens nyheter.

Hyderabads invånare vittnar i rapporten The Health paradox om andningssvårigheter, hudproblem, ledbesvär och förlamning. Lokala sjöar har missfärgats och blivit illaluktande efter industriutsläppen, och det förorenade dricksvattnet har lett till sämre skördar och bristande djurvälfärd.

Generikaindustrin styrs av pris, utan miljöhänsyn, och tillverkningen präglas av bristande insyn, enligt rapporten. Och trots att tillverkningen förorenar vatten och mark utanför fabrikens område finns inga krav på att läkemedelsbolagen ska övervaka eller rapportera om dessa föroreningar.

”Trots protester och rapportering om stora utsläpp av läkemedel fortsätter Sverige att köpa in läkemedel helt utan miljökrav. Det är oacceptabelt att människor och miljö i låg- och mellaninkomstländer ska betala priset för våra billiga mediciner” skriver Naturskyddsföreningen med anledning av rapporten.

Organisationen vill att EU kräver ökad transparens och miljöhänsyn i branschen, och lagstiftning om risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter.

– Många vi pratat med – apotek, forskare, investerare och personer inom offentlig upphandling – lyfter att de vill göra mer, men att den begränsade tillsynen försvårar, säger rapportförfattaren Anna Åkerblom till DN.

Svenska Läkemedelsverket vill enligt en intervju i samma tidning utreda hur miljökrav skulle kunna ställas på generikatillverkningen, men påpekar att uppdraget skulle behöva komma från regeringen.