Solcellens verkningsgrad anger hur mycket av solljuset som omvandlas till elektricitet. 8 procent kan låta lite, men då ska man komma i håg att vanliga solcellers nivå är omkring 20 procent. Och genomskinliga solceller öppnar för nya användningsområden. 

I stället för att använda kisel har forskargruppen skapat kolbaserade solceller, som är 43,3 procent genomskinliga. De kan liknas vid solglasögon eller tonade rutor på en bil.

– Fönster finns på alla byggnader och är den ideala placeringen för kolbaserade solceller, eftersom de till skillnad från solceller av kisel erbjuder en kombination av hög effektivitet och genomskinlighet, säger forskningsledare Stephen Forrest i ett pressmeddelande. 

För att uppnå den högre effektiviteten har forskarna tagit vara på mer av energin i solens infraröda strålning, som ligger utanför människans synspektrum och därför inte påverkar genomskinligheten.

Dagens skyskrapor har ofta ett solskyddande lager på fönstren. Bygger man in solceller där från början skulle de kunna fylla den funktionen – och ta vara på energin, i stället för att skärma av den.

Solceller av den här typen är känsliga mot syre och fukt i luften, och den största utmaningen är att förlänga deras livslängd. Monteras de på befintliga glasrutor behövs ett extra lager plast för att skydda dem, skriver Vetenskapsradion i P1.

– Så det är bättre att placera dem i nya fönsterrutor, där de redan från början kan integreras, säger Ergang Wang, solcellsforskare på Chalmers till kanalen.

Förutom fönsterrutor har mobiltelefoner och läsplattor pekats ut som användningsområden för genomskinliga solceller.

Studien är publicerad i Proceedings of the National Academy of sciences.