Klimatriksdagen lanserar akutplan för att rädda klimatet

Något odelat jubel från miljörörelsen blev det inte när regeringen presenterade den klimatpolitiska handlingsplanen i december 2019, det dokument som ska sätta regeringens politik på rätt kurs mot de nationella och globala klimatmålen.

– Vi reagerade framförallt på att det var mycket prat och lite verkstad, där fanns inga konkreta förslag som tar oss fram i den hastighet vi behöver, säger Jonas Bane, ordförande för Klimatriksdagen.

Men vi börjar med att backa bandet – till 1890-talet. En växande opinion kräver rösträtt men makten vill inte lyssna. Då bildas folkriksdagar med ombud från hela landet, där man planerade kampanjer, strejker och argument för att vinna gehör för allmän rösträtt.

Det visade sig vara ett vinnare koncept. I dag sitter 349 folkvalda ledamöter i Sveriges riksdag. Men allt står ändå inte rätt till i konungariket Sverige, ansåg hundratals aktivister som 2014 gav liv åt en ny folkriksdag – Klimatriksdagen.

– Vi ville att svenska folket skulle komma in med förslag som rörelsen sedan skulle kunna kan driva mot politikerna som ett sätt att demokratisera miljöfrågan och samtidigt trycka på i debatten, säger Jonas Bane.

Sagt och gjort. Ett förslagspaket mejslades fram och skickades till maktens korridorer. Inför valet 2018 snickrade Klimatriksdagen åter igen ihop ett förslagspaket – och nästa var planerad inför valet 2022.

Men nu är det dags att hoppa tillbaka december 2019 och lanseringen av Sveriges klimatpolitiska handlingsplan. Den plan som skulle sätta landet på rak kurs mot klimatmålen.

Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) gick fram till podiet och beskrev den som både seriös och ambitiös. Men Jonas Bane håller inte med.

– En besvikelse, konstaterar han i efterhand.

– Speciellt med en rödgrön regering som säger sig ha insett allvaret, fortsätter han.

"Det gällde att sätt ihop en akutplan"

Planen mötte inte bara kritik från flera miljörörelser, utan också den myndighet som är satt att granska regeringens arbete i klimatfrågan, Klimatpolitiska rådet.

– Vår bedömning är att klimatmålen inte kommer att nås med nuvarande politik, sa rådets ordförande Ingrid Bonde på en presskonferens.

Inom Klimatriksdagen byttes besvikelsen snart till febril aktivitet. Istället för att vänta till 2022 för nästa förslagspaket – gällde det att nu sätta ihop en akutplan, berättar Jonas Bane.

– Vi har en liten tidsrymd att klara detta, då behövs något mer än ambitioner.

Under året som gått har ett hundratal arbetat med att mejsla fram ett handlingskraftigt program. I dag lämnas resultatet över till politikerna i riksdagen. En 58 sidor tjock lunta med 150 förslag.

– Det är otroligt mycket som går att göra under den här mandatperioden, säger Jonas Bane.

Ett fråga kommer att sticka ut mer än andra tror han. Istället för att använda biobränslen som en av de viktigaste instrumenten för att nå klimatneutralitet – föreslår klimatriksdagen att det ska räknas in i Sveriges utsläppstatistik, likt fossilt bränsle.

– Vi vill få till en politisk diskussion om att biobränslen inte är koldioxidneutrala. Det tar 70 år innan skogen står där igen, det är väldigt mycket för sent. Vi vill se skog som kolsänka, om den får stå kvar fortsätter den växa och binda kol, för att inte tala om naturvärdena och vikten av biologisk mångfald.

Något som ska locka alla partier

Andra förslag riktar in sig på själva kärnan i det klimatpolitiska arbetet. Glöm mål – istället går förslaget ut på att föreställa sig en vision av hur samhället ska se ut – säg 2040. Sedan identifieras vilka steg som kommer att ha behövts tas för att nå dit.

– Då skulle det bli lättare att kommunicera och få förståelse för klimatarbetet. Det skulle också ge mer handlingskraft eftersom vi skulle veta vad vi måste genomföra för att komma till nästa steg, säger Jonas Bane.

Ännu ett förslag som går stick i stäv med rådande ordning, är att de finanspolitiska målen ska underordnas klimatmålen. Men Jonas Bane tror ändå att det ska finnas något som partier över hela spektrat ska finna intressant i förslagspaketet.

–   Visst finns det punkter som vissa politiska läger tar avstånd från men vi hoppas att man läser igenom det – här finns något som passar alla oavsett politisk inriktning. Vi vill visa att det finns opinion i de här frågorna – att det är möjligt att driva fram den här politiken.

Fotnot: Förslagspaketet överlämnas vid en ceremoni på Myntorget utanför riksdagshuset klockan 12:30.