DEBATT Hur länge har vi haft varg här i Sverige? Den hade ju aldrig riktigt försvunnit, men har sedan sjuttiotalet sakta ökat i antal. Nu har vi cirka 360 vargar, ganska ynkligt med tanke på att ökningen borde varit det dubbla. Det är i alla fall sagt att vi ska ha ett minimum på 300 för att garantera en gynnsam bevarandestatus.
Det största hotet mot våra vargar är illegal jakt och inavel. Det är sagt att det ska verkas för vargens naturliga utbredningsområde … ja det går också extremt sakta. Vi behöver migranter med friska gener från östliga områden, vilket också går i snigelfart på grund av att många migranter försvinner eller vandrar tillbaka där upp i norr. Om det är på grund av rennäringen eller inte kan vi låta vara osagt.
Det allra värsta scenariot med en ny vargetablering är att hitta sina får dödade i hagen. Får är utsatta om de inte har tillräckligt goda stängsel som håller borta rovdjur. Hur lång tid har vi haft på oss att anpassa oss efter nya tider? Räkna – det blir femtio år. På femtio år har vi inte haft tid, pengar, lust eller ork att stängsla ordentligt för att skydda våra stackars får.
Ett rovdjursavvisande stängsel håller emot till 98 procent. Väl värt att pröva och med tanke på det trauma vi upplever och utsätter våra får och lamm för borde det väl vara var och ens ansvar som djuruppfödare att skydda djuren till varje pris. Inte bara stänga dem inne i hagen. Många stängsel går att förbättra och generösa bidrag finns. Men det går trögt, för det är som någon sa: Då går man ju med på att varg ska få finnas. Och man kan begära skyddsjakt! Oviljan till anpassning skadar inte oss, men fåren och deras lamm – men även varg.
Man kan skylla på att det inte är ens skyldighet! Är det verkligen inte djurägaransvar att skydda fåren? Och i och med så många blir tagna på sängen efter femtio år lär vi unga, oerfarna vargar att maten är serverad som en buffé. Bara att ta för sig. Det är förödande. Och människan förfasar sig och kallar vargen för blodtörstig best. Men vilka skapade förutsättningarna? Jo, de som inte stängslade okej.
Vi som människor borde väl någon gång ta ett ansvar och anpassa oss efter situationer när det gäller djurhållning, natur och det vi kallar rovdjur? Vi ser oss ju som toppen på allt, kronan på verket. Har inte den kronan hamnat lite på sned? Vi skyller på vargen när det är vi människor som faktiskt kan åtgärda och skydda fåren. Det är inte vargens fel. Vi begär att i andra länder ska man leva med tigrar och lejon, men här i det välmående landet kan vi inte, eller vill vi inte ens, skydda våra får.
Och även i detta moment 22 står en liten grupp människor som spär på polariseringen och hat och kallar sig jägare och beklagar att det inte går att jaga med lös hund. Så därför ska det inte finnas frilevande varg i Sverige?
Naturälskande Sverige, vart har vi tagit vägen?
